Vi har det bra!

Jag har det bra jag! (Börjar tänka på låten vi har det bra, vi här bak i bilen och vill ej va med om nån' krock! värsta goa låten)
Imorgon blir det att träffa Emma, pluggilera lite och sen drar jag till mormor och morfar. Stugan here i come <3

Pappa sparka mig på benet, jag skratta och slogs lite. Sen, när han fortsatte sparka skulle jag stoppa honom och tog handen framför.. ajajajajaj. Han råka sparka mina fingrar så de flög baklänges! aj.
Men sen kom han med glass till mig, med choklad bitar, nougat sås och vit choklad sås, slå den du! Riktigt gottit!

Just det, om jag inte kommer ihåg vad jag skulle komma ihåg, och sen kommer ihåg det jag skulle komma ihåg att komma ihåg och faktiskt kommer ihåg det. Då blir allt bra.

Pussa.

Haj!

Man ska inte skriva långa inlägg men inte korta heller. Samtidigt måste de handla om något så att det inte bara är 'idag har jag' inlägg.. (som jag har haft en del på sistone), utan det ska vara något riktigt och smart och något som gör att just min blogg sticker ut.

Jupp.
Krångligt.
Hm.
Pussa

Julen

Julafton var underbar! Maten, folket, klapparna, snön, pyntet, ja jag kan fortsätta i evigheter!
Och dagen efter, hur underbar som helst. Hela familjen var i vardagsrummet (förutom Lollobull), mamma läste, pappa var inne på datorn, Lilleman spelade Wii och jag låg och läste, drack kaffe, åt mozartkulor och smsade med Rasmus. Julgransbelysningen lyste fint, det luktade clementin. Mums! Sen satt vi alla och kollade på Bröderna Lejonhjärta. Det var länge sedan jag såg den, den är verkligen fin.

Sen sov jag hos Rasmus, gottit! Och idag följde jag med honom till Apelviken och kolla när han surfa. Som tur är var hans far med så jag hade någon att samtala med (och så hade han bilen med sig så jag slapp hamna bredvid ismannen). Och sen hem och ikväll ska vi stöpa ljus ! :)

7 dagar kvar till min födelsedag förresten. Hihi
Pussa

Julafton imorgon!

Imorgon är det julafton, yaaaijy! Har varit mycket fix inför denna mycket underbara dag. Just nu sitter jag med målade naglar, stel är jag, haha. Tänkte faktiskt gå och lägga mig inte så jätte sent denna natt, för då kommer ju tomten fortare :*

God jul !
pussa

Dagen :)

Jag skriver långa inlägg så nu skriver jag ett kort...

Rufus ringde tidigare, riktigt trevligt, det var länge sedan :)
Varit på Sakura Thai och ätit goood mat (stekt ris, räkor, skinka, kyckling och grönsaker i curry .. och en åttondels apelsin) och desert (friterad ananas och glass) idag och ätit med styrelsen.
Sista dagen i skolan, verkligen skönt! Är trött på lärare och att pluggilera vid tillfället.
Har byggt hyllor idag.. det är kul! Men jag är skadad och har fått värsta musklerna! Mums.

Allt för mig, nu ska jag kolla julkalendern, dricka juice och fixa naglarna! hihihoho
Pussa

Bruna och Beiga är vi

Jepp nu sitter jag här och har det super mysigt! Har mina raggsockar, halsduk, mjukis byxor och mjukis tröjor (ja, jag är frusen av mig), te har jag, sitter och pluggar engelska och Ben E. King spelas i bakgrunden. Hur mysigt som helst! Eller hur?

Och, nu när jag skriver på engelska kom jag och tänka på att man säger ju black and white och i Sverige, eller ja, inte jag i alla fall säger ju svart och vit. Jag säger ju mörk- eller ljushyad. För, alltså, vi är ju inte svarta och vita. Vi är ju snarare bruna och beiga! Humpf.

Grejt

Bara för att jag är lycklig och har haft en bra helg!
hohoho!
Fest, Rasmus, Mys, Jul, Familj, Vänner, Bak, .. riktigt gottit! :D

hihi <3

Fördomar om barn och fritid!

Usch och fy vad jag måste låtit deppig denna veckan, hoho. Såå deppig är jag ju inte.
Men varje dag denna veckan har det varit något, konstigt att allt kommer på en vecka, som hänt som jag bara inte tål. Jag pallar det inte :)

Jag blir trött på folk som har en nedsättande attityd mot barn och fritids linjen. Det är inte alls många som kommer jobba på en förskola, vi jobbar banne mig mycket. Det är grymt mycket och stora läxor och om man vill ha bra betyg får man verkligen kämpa. Och att vi går i hus 11, för några år sedan var det hus 11 som var det fina och bra huset, till de byggde om i hus 1.
Visst att folk skämtar, men det är inte kul. Det är lite samma sak med folk som använder neger eller bög som ett själsord men som egentligen inte är homofob eller 'emot' mörkhyade (vissa är ju det ändå dock). Men att det ligger så djupt, att det är 'fel' att vara homosexuell, neger, jude.. eller barn och fritdare... lite lätt sätt.. vi blir ju inte mördade för att vi går barn och fritid, men ni förstår vinken tror jag,

Och i styrelsen, det är bara naturare och samhällare där nu och jag tycker inte det är bra. Och definitivt inte de som är med i styrelsen ska anse att någon linje är bättre än en annan.

Och där får jag sätta punkt för nu ska jag göra det som jag längtat efter hela veckan; shoppa med mor och syster! yaaaijy!
Sen kanske jag kommer att träffa Ida sen blir det nog julbak och att göra ljus! Även köpa julgran tror jag :)
Imorgon blir det julmys och fix och på kvällen blir det fest!
På söndag är det fix och tjej-jul-mys kväll !
Och sen börjar nästa vecka då det är massa kul också :*

Nadia

Jag passar en söt unge lite då och då. Ibland är det flera dagar i veckan och ibland kan det gå två veckor utan att jag passar henne alls. På sommaren och över jul brukar hon och hennes familj åka upp till Stockholm där de har släkt. Under tiden jag passar henne kan det ibland känns tungt och ofta vill jag inte ens. Men nu när hon åker, saknar jag henne. Nu vet jag att jag inte kommer få träffa henne på ett tag, det är inte mitt val (som det är annars), utan nu är det så och det får jag leva med. Men jag tror att om hon hade stannat kvar här hade jag nog inte velat jobba så himla mycket över jullovet ändå.

Men men, Nadia är fin :)

Mucho to do

Mitt hår är ruffs och jag är inte trött! What to do what ska jag do?


Det är en vecka kvar till vi slutar skolan, inte ens två veckor kvar till Julafton.
Jag ska sätta upp hyllor och fixa i mitt rum, rensa datorn så jag kan ta ut den, köpa julklappar, plugga något enormt, fixa inför julen (bak, julprydnader osvosv). Jag vet verkligen inte hur jag ska hinna med.
Samtidigt vill jag ju ha en fritid.. alltså. Jag vill träffa familj släkt och vänner och andra nära och kära, jag vill kunna bara slappa framför datorn eller något meningslöst program på tvn, jag vill hinna ta en fika i stan, hinna vänta med kompisen som ska med en buss, hinna gå med Lilleman när han ska vara med i ett Lucia tåg imorgon. Jag vill jag vill jag vill jag vill!

Jeppjepp, får väl ta tag i något utav det hela och göra nu! :D
Nattinatti people

Genus i årets Julkalender :D

I morse blev det julkalendern, jag har missat några avsnitt så jag och Lilleman tittade på svts hemsida först och sen nu sitter vi och tittar på dagens avsnitt på tv.
Jag och mamma tänker väldigt mycket i genus tankar, och årets julkalender är jätte bra. Den vänder verkligen på de vanliga genus tankarna. De gör det på ett väldigt uppenbart sätt, men jag tror att det är vi (jag och mamma) som har så "öppet sinne", eller vad man ska säga, för genus tänket som ser det så extra tydligt. Medan som till exempel Lilleman tar ju bara in det, jag tror inte han tänker på det.
Några grejer som är, StålHenrik är Lucian och det är han som bakar, de två barnbarnen som kommer att bli superhjältar, det är tjejer, det är SupersnällasilverSara (långt namn haha) som är den smarta och tuffa och som kan flyga hon driver och utåtriktad, StålHenrik är mer den försiktiga och lite mera i bakgrunden. Henrik och Sara har en dotter som är superhjälte (det är det enda barnet man vet att de har) och hon lämnar barnen hos mormor och morfar för att själv åka iväg och göra något superhjälte uppdrag. Det är jämn fördelning mellan bovarna och bossen är en kvinna, och det är hon som är den smarta, hjärnan bakom allt.
Så, detta är jätte bra. Jag blir riktigt glad när jag ser detta. Det finns en framtid och en utveckling, liksom.

En vecka kvar till jul!

Det är Lucia idag! Yaaaijy, vad mysigt. Då väcker alltid mamma oss barn på morgonen och så samlas vi vid tvn och tittar på Lucia visningen. Underbart, inte sant?

Men det blev inte mycket sömn inatt. Somnade vid elva - halv tolv och vaknade vid tre - halv fyra och sen kunde jag inte somna om förrän strax efter sex, och så gick jag upp lite över sju. Jadu.
När jag sover hos Rasmus brukar det bli sömn långt fram på förmiddagen. Egentligen gillar jag inte alls att sova såpass länge, men det blir en annan sak när jag sover bredvid honom.

Idag blir det i alla fall plugg, städning, julklappsfix och förhoppningsvis kommer jag hinna sätta upp lite julgrejer. Ska försöka få med mamma till Blomsterlandet också, nu när det är jul där och allt, åh så mysigt!

Jag satt och kollade igenom almanackan min igår, och då slog det mig att det är ju bara denna veckan kvar i skolan! Jisstanes, nästa vecka igen så slutar vi, det julafton om inte alls länge. Gottit, och på tisdag blir det julklapps shopping.
Vad mycket det är som ska fixas innan jul, bakning, städning, julklappar, kläder till julafton (kom jag på nu, ojoj), julgran, julmat, julhälsningar OCH SÅ VIDARE. Och det är bara en vecka kvar.. ..

Kyssa.

Patetiskt tv program

Yesyes. Börjar bli en aning trött. Julklapperiet har inte direkt gått framåt, har bara bestämt dagar då jag ska kolla på det mer, hoho.
Detta året är nog första gången som jag har svårt att säga mig vad jag önskar mig i julklapp också, jag som alltid önskat mig så överdrivet mycket och nu får jag komma på grejer efter hand så det räcker till alla som ska köpa känns det lite som.

Men då, det löser sig!
Ikväll vart det en mysig kväll med familjen (-far som spelar i göteborg). Det var god mat, tv, stoj och tjo och skoj!
Paradise Hotel är ett riktigt töntigt program tycker jag (på tal om inget)! Jag vet inte hur många gånger jag såg ett par bröst, det var bara skitsnack (varför kallar du mig för slampa? du är en slampa! jag kramar mina killkompisar, är det slampigt? hah, okej, vi kan kalla det så då. PFFt PFFFTTT Tsss pfft osvosv) och det var en tjej som sa förlåt 50 gånger på 4 minuter. Sjukt.

Fast, egentligen vet jag inte om jag ska säga så mycket. Nu i veckan när klassen satt och prata om programmet Ullared kom det bara positiva kommentarer, sedan nämndes Grannfejden och det som kom fram då var "vilket patetiskt program egentligen" .. Jo.. Fast, jag tycker nog att Ullared är med patetiskt. Fast Paradeis Hotel är nog ännu mera patetisktarererer. Eller? Och jag menar att Mammas Pojkar är ju verkligen inte patetiskt. Nej nej, inte inte.

Natti natti på folket, nu ska jag sleepa hade jag tänkt!

JULKLAPPS PANIIIIK

Okej.. jag börjar få lite julklapps panik här nu. Pengar har jag, men (!!) .. tid och hitta-på-vad-man-ska-köpa är myyycket svårare.. Hade kommit på toppen idéen till Mormor, Morfar och Mummi; en trisslotts prenumeration. Men icke! Det fanns bara på tills vidare prenumeration, och det går ju inte så nu har jag hjärtat i halsgropen och känner mig helt ute på is.
Vad köper man till mormor och morfar?
Vad köper man till ett par 40-åringar som är föräldrar till barnet jag passar?
Vad köper man till far?
Vad köper man vad köper man.. gah.

Psykosocialt arbete

Storhetsvansinne, eller Megalomani som det också heter, ska jag spendera mycket tid i att fördjupa mig i framöver.
Vi läser psykosocialt arbete, och så fick vi i uppgift att fördjupa oss i något och jag ska fördjupa mig i detta. Åh så roligt, äntligen har jag bestämt mig! Har haft många tankar, OCD, tvångstankar, fobi, hypnos, narcissism, drömmar, grafiologi, frenologi, nära döden upplevelse.. visst finns det mycket att välja bland? Men det blev Megalomani och jag tror det kommer bli super!

Mozartkulor

Nu har Nadia varit här, vi har gjort massa massa mozart kulor, och sen när mor min kom hem så gjorde vi ännu flera! Gottit gottit.

Nu ska jag fixa mig för jag har mandelmassa och choklad överallt hoho och sen bär det av till Rasmus där jag sover i natt! (a)

pussa

Supersnabbaveckorna

Hallå, det är snart helg IGEN! Jag förstår inte hur fort tiden går.
En vecka ser ut såhär:
måndag - åhnej, en hel vecka oh nooo seeg dag
tisdag - början av veckan fortfarande.. lalalal
onsdag - men oj mitten av veckan, mycket har gått, mycket kvar. när det är onsdag är det nästan torsdag och då...
torsdag - jisstanes, vart har tiden tagit vägen? snart helg ju!
fredag - gah, helg! vad har hänt? nu har vi hela kvällen och hela helgen framför oss!
lördag - gottit med helg men tusan snart är det söndag igen och sen är det måndag och då börjar allt om!
söndag - tusan skumbananer.. det är söndag, imorgon börjar den lååånga veckan, igen. suck.

och sen börjar allt om igen!
Konstigt..

Press och julmys :)

Hejsansvejsanfillifjesan!

Livet knallar på. Ja.
Jag läser mycket psykologi och psykosocialt arbete nu, flera dagar i veckan och det är grymt kul! Men jisstanes så mycket läxor det är. De har ju i och för sig lagt en 100 poängs kurs under en 50 poängs tid, så vi läser psykosocialt arbete alla dagar i veckan. Men men, roligt är det! :)
Styrelsen, det blev inget med det, och det är faktiskt en lättnad. Ni som känner mig vet att jag tvekat på det, är det min grej verkligen? Jag vet att om jag väl kommit med att jag utvecklat styrelsen och gjort något bra utav det. Men det var så mycket press från alla håll att jag skulle fortsätta söka, fast, det klart, det är väl press från alla håll till det mesta?
Men i alla fall, nu har jag mer tid, nu kan jag fokusera på miljörådet, som ligger mig närmare om hjärtat, eller politiskt kanske. Det är värt att tänka på!

Och nu är det ju massa julstök och mys överallt, jag som började med att köpa julklappar i juni och jag är fortfarande inte klar. Jag har haft ett stort glapp här i höst då jag inte köpt något och nu får jag panik. Fixa rummet ska jag också göra innan jul, åh så mys!

Och så måste jag väl få säga att jag har träffat en pojk som lättar upp vardagen :)

Mer om det sen, nu blir det dusch och sen pluggeli!
Pussa

Trött, men fint blir det!

Gash vad trött jag är! Har torkat av alla mina manga böcker (vilket är väl 400) och alla mina filmer (som är väl, 150).. JAG ÄR TRÖTT! men nu ska jag ställa in det i min nya fina hylla som far min hjälpte mig snickra upp igår! Köpt på Ikea :) Åh, vad roligt och fint blir det! <3

tryggheten i den onda cirkeln

Jag rullar på i ett hjul, och det går i full fart! Jag vågar inte ta ut benet och bromsa..

Jag sitter fast i en, ond cirkel som jag inte kommer ur ur. Jag håller på och håller på, tror det ska lösa sig. Men efter ett år av svik borde jag ju faktiskt förstå att det inte kommer funka. Så varför hänger jag kvar? Jag vet ju faktiskt, annars skulle jag ju inte kunna skriva det, att det inte är bra. Men jag hoppas väl, antar jag. Det är ju en trygghet att hänga kvar, för då vet man var man har sig själv. Annars kommer man ju ut i den stora världen, ännu en gång, och vet inte vad som väntar än. Och det är ju bra egentligen, men, jag vill ju också ha den där tryggheten.

Prag snart! <3

Har så sjukt mycket att göra nu för tiden! Igår var det helt släckt i skolan när jag gick där ifrån, klockan var väl kvart över fem - halv sex och då var det två samtal som väntade.. voivoi.
Skönt att komma hem till en sådan underbar familj som jag har, även om jag vrålar för att någon tuggar med öppen mun så vet ni ju, att jag gör det bara för att jag är så trött! haha, ingen ursäkt ändå kanske.
Men jag hinner ju sällan skriva här, och det är ju synd men, vad kan man göra åt det?

Har jag förresten berättat att jag ska åka på min 16-års resa i november? Min kära mor och far bjuder på en resa, så jag och pappa tar en sväng till Tjeckien, Prag! Ahhhhh, kan inte vänta! Har alltid velat åka till Tjeckien och Prag! Tack tusen<3

Nej, nu får jag allt stiga upp ur sängen och ta tag i förberedning för skolan och städning!

Pussa

Lycklig av att bli känd?

Varför vill så många bli kända? De flesta vill bli kända inom nöjesbranschen.. skådespelare, sångare, program ledare osvosv. Men varför? Varför är världen så desperat av att bli känd? Att synas, att höras, att människor på andra sidan jordklotet ska veta att jag satt och peta näsan en torsdags morgon, är det det livet går ut på? Är man osäker och vill stärka sitt ego? Mår man bra utav att veta hundra tusentals fjortis i Sverige avguuudar mig? Man vill ha beröm och uppmärksamhet, som stärker ens ego. Eller gillar man bara att bli matad? Matad med beröm.

Men är det verkligen så enkelt? "Äsch, alla som vill bli kända har dåligt självförtroende". Om man tänker på det lätt finns det ju två sidor av osäkerhet, som man oftast tänker på, antigen är man tyst och blyg och rädd eller så är man högljudd, egocentrisk och kanske till och med elak? .. eller det kanske inte var den bästa beskrivningen, men jag tror att ni förstår vad jag menar.
Det finns ju dem som faktiskt älskar själva skådespelet. Men då ska man ju "lika gärna" kunna jobba på en teater i Skåne.

Så vad är det med det, att vara känd? Vi har ju blivit pränglade sen små, genom media, att det är något bra, att alla vet vem man är, och vad man gör, och varför ochochochcochoch!

Det kanske är det att man tjänar pengar? Fast det kan man ju göra inom andra jobb också.

Jag läste i alla fall om en tjej, hennes största dröm var att vara med i Idol. Jaha.. Varför? HUR kan det vara en människas största dröm? Vad är det som lockar fram det (media), som gör det så extremt? Att miljoner människor sitter framför tvn på fredagskvällen och tittar när några random människor sjunger en låt, som redan finns?

Ja, .. jag vet inte riktigt vad det är som är så himla speciellt med att vara känd. Men ändå, tror jag att alla (nästan alla) vill bli känd, eller har velat, eller kommer att vela.
Hm, konstigt.

Det handlar om att prioritera sin tid

Det är alltid roligt när man läser om sig själv i andra bloggar, eller ja, överhuvudtaget i och för sig. (om det inte är negativt självfallet).

Sjukling idag igen, mys med föräldrar som är mysiga!
Riktigt duktig som pluggat en hel del både idag och igår och så har jag även läste mycket manga! Wow, en sådan kärlek manga här! Jag har ju så mycket att göra nu för tiden att jag inte hinner ta en stund för mig själv att bara sätta mig ner och njuta av en manga, som finns i alla olika genrer.

Fast numera handlar det ju om att prioritera sin tid. Och sina pengar också. Egentligen handlar väl det mesta i livet om att prioritera.
Tiden igen då, jag skulle ju egentligen bara kunna 'offra' en halvtimme vid datorn och sätta mig ner och läsa. Men, det vanliga uttrycket 'det blir bara inte av'. Hm, vad ofta man får höra det, och vad ofta man kanske säger det? Varför tar man inte tag i, vad det nu handlar om, så att det inte blir något mer 'det bara blev så'?

Julmys!

Sjukling idag! Feber och halsont, gottit! (nej!!!)
Men min underbara mor kom med en kopp varm choklad, det piggar upp och jag blir så glad över att ha en sådan underbar toppen bästaste mamma!

Ligger i sängen nu, läser lite manga, pluggar lite, sover lite.. Sådant man gör när man är sjuk antar jag. Snart kommer Lilleman hem och då ska vi göra en nedräkningslista inför jul (bara 51 dagar kvar till julafton!) Vi gör det varje år, färglägger, och ritar. Och så myser vi samtidigt med något juligt (ljus, varm choklad, bullar osvosv). Åh vad jag ser fram emot det!

Pussa

Yeahyeah, vem ska man prata med?

Jag fattar inte att man låter sig någon sätta sig över en.
Jag fattar inte hur en av dem som ska föreställa en av mina närmaste, är en av de som får mig att må som sämst. Fast det kanske är ju därför, för att vi borde vara så nära, och är ibland, som det är hon som sårar mest.

När och var och med vem ska man prata av sig med? Kurator vill jag inte, det är ju inte problem.. fast man måste ju inte ha ett problem. Alltså.. nej. Och jag skulle ändå inte kunna säga allt till en kurator. Fast det kanske är då jag skulle behöva det? Det är något med mig, jag kan inte snacka skit om någon som står mig nära. Och det är ju inte skitsnack, det är ju hur jag upplever henne/honom. Hm.

Fast jag har ju människor jag kan prata med. Det hänger ju på mig, och inte på dem. Den skuldkänslan jag fick när jag sa minsta lilla som inte ens var något elakt men kanske om man tänkte så eller vände det så så skulle man kunna tolka det si, eller kanske så och få det till något negativt. Oj, vad jag mådde dåligt. Det gör jag fortfarande, men det gör jag inte längre.

Jag skulle aldrig kunna säga något ont om någon, som jag bryr mig om.

All I know is that you're so nice,
You're the nicest thing I've seen.

I wish I was your favorite girl,
I wish my smile was your favorite kind of smile
I wish the way that I dressed was your favourite kind of style.

I wish you couldn't figure me out,
But you always wanted know what I was about.
I wish you'd hold my hand when I was upset,

Basically, I wish that you loved me,
I wish that you needed me,
I wish that you knew when I said two sugars, actually I meant three.

I wish that without me your heart would break,
I wish that without me you'd be spending the rest of your nights awake.
I wish that without me you couldn't eat.

Look all I know is that you're the nicest thing I've ever seen.


Detta är ju egentligen en kärlekssång, mellan en pojke och en flicka. Men jag tror nu förstår poängen ändå.



Nu ska jag ut och gå med bästaste Ida, som funnits där i alla år (sen 4an) <3

Kvällen 3 okt

Sitter i köket med mor och far, lyssnar på gamla godingar och väntar på att laxen ska bli klar. Voivoi, kan det bli bättre?
Senare blir det tv-mys-kväll och brasa <3

2 oktober

Jag vill sova, men har inte tid för det. Måste försöka sova lite innan ikväll då det är super-mys-kväll med brudarna Tess, Clara och Ebba. Annars kommer jag somna först av alla, inte skoj.
pusshejdå.

Tacksam för kunskap

Jag har varit ganska trött på skolan den senaste veckan. För två veckor sen älskade jag den.
När jag älskade skolan så gjorde jag bra ifrån mig. Nu när jag är less på skolan och får tillbaka proven och läxor från två veckor sen och ser hur bra resultat det blev så blir jag genast mycket gladare och piggare.
Så nu tycker jag om skolan jätte mycket igen, och jag längtar efter läxor.

Idag fick jag nämligen tillbaka företagsekonomi provet, jag fick MVG, alla rätt! Åh så stolt jag var.

Jag blir så trött på människor som håller på, 'äsch jag orkar inte', skämtar om 'kan vi inte ha rast istället' och 'varför lär vi oss det här? jag kommer ju aldrig ha nytta av det här'. Men jo! Även om man har bestämt sig för ett yrka nu kan det ändras, eller vi kan komma in på helt andra saker i livet, som vi inte ens vill hålla på med. Det kan vara på vilket sätt som helst som man använder det. Och även om man inte gör det så tycker jag i alla fall att det är skönt att veta, att ha kunskap. Att kunna säga till i en diskussion, 'så här är det!' eller 'detta har jag hört!' Varför ska folk vara så negativa till att lära sig? Det är ju underbar sak att vi för det första är varelser som kan lära oss och sen det att vi får lära oss. Att vi inte lever i ett annat land där det inte ens finns skolor. Att samhället ger oss det, och gratis! Wow.
Jag gillar att lära mig.

Och som min pappa alltid sagt, Kunskap är makt, och det stämmer.

Fastnar i tankar

Jag tycker att ni ska läsa min systers blogg också http://www.louicesandahl.blogspot.com/
fast inte mer än min då, såklart.

Varför fastnar vi i våra tankar?
Vi tänker alldeles för mycket tycker jag. I alla fall om larviga saker. Som typ, om vad han tycker om mig, och vad hon tycker om dem, och vad det gänget tycker tänker och säger om mig, eller hon, eller han, eller de.
Men som jag tänker nu. Jag går ju verkligen in i dessa tankarna och utvecklar och krånglar in det oerhört. Och jag vet faktiskt inte om det är bra eller dåligt. Det är ju inte riktigt, enligt mig, larviga grejer. Så det är ju positivt. Och att jag ser mer än bara ytan.
Men sen tjatar jag så mycket på andra att man inte ska tänka så mycket och bara ta dagen och saker som det kommer.
Fast jag vet att jag tänker för mycket på 'larviga' grejer också.

Fast det beror väl på vad det handlar om.


Känner mig inte kry så ska plugga lite nu och sen vila upp mig rejält med te och Idol och så blir det Götlaborg imorgon!

Pussa.

Vad är viktigt?

Jag vet inte vad jag gör, men jag har så mycket att göra hela tiden.
Men jag tror att jag tar åt mig väldigt mycket, arbete alltså. Jag gillar inte alls tiden, det går för fort Det känns som att det var i förrgår jag började gymnasiet, nu går jag redan i tvåan. Men samtidigt känns det som att måndags (idag är det tisdag) var jätte länge sen. För att jag är med i så mycket så gör jag ju så mycket på dagarna.

På ett sätt tycker jag det är löjligt det vi håller på med. Vi tjatar om skoltröjor. Vad spelar det för roll? Det är ju ett i-landsproblem så det skriker om det. Och det var bara ett grundligt exempel. Men sen tycker jag ju att det är roligt, att kunna göra förändringen, även om det så bara handlar om skoltröjor.

Men jag brukar tänka så. I-landsproblem. Alla problem sägs ju vara viktiga, och det klart det är. Om man kan göra något åt det så ska man ju göra det och om man inte kan göra något åt det så får man hitta på något som man kan göra.
Men varför sitter vi och diskuterar skoltröjor, när man kan göra så mycket annat?
Svältande barn, våldtäkter, rån, mord osvosvosv. Listan kan göras så lång.

Fast man måste ju börja någonstans. Och vi, eller jag, har ju inte så mycket makt åt det direkt. Man får ju bygga upp sin makt. (Vad dumt det lät nu när jag läste det, men ni förstår vad jag menar).

Och, skoltröjor är också lite viktigt.

15 sept

Yepp.
Dagarna går.
Usch. Och, bra.

Fick en kallelse från tandvården idag. Jag fick hjärtklappning och sprang runt och leta efter mamma. Jag vill inte. Jag gillar inte alls att gå till tandläkaren.

Pluggar hälsopedagogik, prov imorgon på det. På torsdag är det prov i företagsekonomi. Voivoi, vad mycket det blev helt plötsligt, massa inlämningar hit och dit.

Snart blir det att vandra iväg till Tess på mys-tjej-kväll.

pussa på allt och alla!

Leva livet yeah

Hejhej, tjolahopp hopp.

Jag är en upptagen kvinna minst sagt. Får lite dåligt samvete när jag skriver så sällan. Men kul att folk läser min blogg och ofta skickar iväg ett sms om en kommentar om den!

Var och paddla med klassen torsdag-fredag, det var, både bra och dåligt. Men en grej jag tänkte på, när jag låg vid vattnet och kolla på stjärnorna på torsdags kvällen. Jag såg fem stjärnfall, tror jag det var. Jag önskar mig ingenting. Visst det kunde varit bättre, eller det kunde jag gjort annorlunda och si och så och bla och bla. Men, det var inget jag önskade mig. Jag är nöjd med mitt liv, och vad vore livet utan lite motstånd?
Vi borde vara nöjda med det vi har och inte sträva för mycket efter annat.
Också det att man vet aldrig när någon är borta, det kan hända en olycka imorgon eller vad som helst och antingen jag eller någon nära eller någon som inte alls står mig nära är borta. Då är det för sent och då önskar man att man kunde hindrat det eller inte bråkat med personen, eller levt annorlunda. Det är en sådan önskan jag kan tänka mig används vid stjärnfall.

Så varför slösa bort sin tid? Varför bråka om att ens syster tar en jeans, om en kille (som ibland kan handla om något så oväsentligt som att man inte gör ett hjärta i slutet av smset) - det kommer fler liksom.

Det är svårt att leva livet, men jag tycker att man istället för att tänka på 'den där dumma killen', ska koncentrera sig på det.

Skriver bara rubriken; Ryggont och trötta på otrogna skiter.

Killar VS Tjejer; tankebanor

åhhhhhhhh ! Varför måste killar vara sexfanatiker eller 'nä, jag vill inte ha ett seriöst förhållande' eller slå en på käften eller ha beslutångest eller vara för lata eller ignorera i att svara, svara kort, svara dumt, säga elaka saker, ge pikar gaaaaaaaah va fan!
Och jag vet att det här inte gäller alla killar, långt ifrån, men jag vill inte ha sådant. Bara fan, lär er självkontroll eller gå och jucka på ett träd eller något. Varför måste så mycket kretsa kring sex? Varför är alla (många) så beroende av det? Visst det är skönt, men det är massage också. Jag tappar helt lusten att prata med människor som är för, ja, för mycket på den fronten. Usch!
(Jag pratar självfallet med väldigt söta och snälla killar också!)
Är vi så olika, tjejer och killar? Är det det att tjejer vill ha bekräftelse när man vill att killar ska svara? Vara lite vardagligt romantiska och gulliga, är det så svårt att vara det egentligen? Tänker ju tjejer. Men det kanske det är, det kanske är tjejer som ska tagga ner och ta allt lika lugnt som killar? Jag tycker att i ett förhållande ska det vara kompromiss, vilket det ofta är svårt att hitta en balans i. Inte när det gäller sådana småsaker som tjejer tycker killar ska göra mer, vardagligt söttigt. Men ofta att man ska kunna ge och ändra sig själv på det sätt så att man fortfarande är sig själv. Så det inte går över gränsen att man inte längre kompromissar utan att man blir en annan.
Det har säkert med kommunikation att göra också, att man inte pratar tillräckligt och vet vad den andra vill.
Man blir kanske lat när man kommit in i ett förhållande 'nu vet jag att jag har henne/honom' och därför inte anstränger sig lika mycket, utan alls att tänka på att det kanske är det som kommer förstöra det hela, i många fall. Att man inte bara tar manken till och köper den där blomma eller säger något snällt, börjar skicka ett sms, vad som helst. Små saker som blir så stora när de staplas på hög.

Nu ser jag ju det från tjejers perspektiv, tänker killar något sådant här? Eller lever de verkligen bara utan att tänka, som många tjejer säger?

Söndag & Måndag

Okej! Göteborg igår! Vi tåg tåget upp, efter att ha vaknat en timme tidigare av att Anton kom och väckte mig, söte<3 annars hade jag sovit vidare länge. Så, kom med tåget, träffade Olivias vän Sanne och hennes syster Freya. Väl framme i Göteborg dröste vi omkring, gick lite hit och gick lite dit. Sen mötte vi Sannes vän Malin och strax efter det åkte Freya hem.
Testade något nytt på Burger king, än vad jag alltid brukar ta, haha, kände mig riktigt duktig! Vi var även på Mcdonalds.
Rix fm festivalen, som var anledningen från början som vi åkte upp för, började vid 17.00. Vi tog ju ett tidigt tåg upp för att de hade sagt att det började vi 12.00, elakt! Så allt vi fick höra var några förband som sjöng covers, s u c k. Tåg hem, mys med Olivia och sen långa natten med prat med folk.

Idag.. somnade vid 06.00, skulle gått upp vid 08.00 men vakna av att telefonen ringde 11.30. Jag skulle mött Emma och Sofie 10.30. HAHA fail, vad jag hade dåligt samvete. Så på en halvtimme duschade jag, satte upp håret, sminka mig och hitta och ta på mig kläder. Jag var stressssad!
När jag väl kom ner var det helt underbart att träffa dem igen, det var ett tag sen. Emma var så vacker! Och Sofie så söt :) Fikade, och sen gick vi affärer! Hittade riktigt mycket, tusan också. La undan en kappa (som E & S ville att jag skulle testa på skoj, + ett par tre klänningar och skor, det såg roligt ut i alla fall), ett par byxor, hittad en väska som jag verkligen vill ha och så köpte jag ett par jeans! Tajta ljusa, åh, de är så fina, sitter perfekt! (Bild kommer så småningom). Sen så cykla jag hem tog en snabb dusch och så kom Olivia till mig :D Vi fixade naglarna, drack te, skrev CV, fixa mitt hår.. en riktig tjejeftermiddag. Hon gick hem ganska så nyligen. Puss på henne.

Dagen har varit underbar <3

Åh, kvällen igår var underbart mysig, men kan inte berätta i detaljer, än .. (a)

Åkte med Olivia upp till Götet idag, ... gah jag dör snart, måste sova! börja skriva vid halv tolv.. klockan är fyra nu, jag hann inte långt haha, skriver imorgon istället.

Dagen och däribland frys-otur

Kom precis hem från mormor och morfar, u n d e r b a r t var det :) Sanna var där och gjorde snygga frisyrer på mig, jag bara älskar när folk pillar i mitt hår!
Påvägen hem stannade vi på Willys och köpte lite mat för kvällen, när vi kom hem skulle jag lägga det i frysen (sätter mig på huk) och på något vänster tappar jag fotfästet och trillar fram med huvudet in i frysen. Det gjorde ont. Det var fullt i frysen så jag fick gå ner till frysboxen i källaren, där en korg hade hamnat fel och när jag skulle sätta dit den rätt så klämmer jag fingret. Nu har det börjat växa och så värker det, hm. Inte så roligt!

Sitter och lyssnar på Mika, himla skön musik, och ska snart spela Ben 10 med brodern min. Tänker på vad man kan ha för musik till förfesten på lördag, åh, det är något av det roligaste som finns, att dansa med vännerna till party musik såpass högt att hjärtat bultar lite.

Ikväll, efter mys och mat med mor och bror, blir det antingen hem till Olivia med massa människor och glo film och mysa till det eller ut med raggarbilen och köra runt i staden, kul vilket som!

pusssa

Genus uppväxt, killar/tjejer

Jag hör ofta tjejer säga att 'killar fattar ingenting'.. Jag själv tänker ofta, vet killar inte något om tjejer? Vissa saker som killar skriver blir jag helt dum i huvudet på.. vad tänker de med?

Men det är väl det att tjejer (många) tänker för mycket och analyserar allt för mycket, och killar bara lever och tänker inte efter? Hm, jag vet inte. Men det känns väl så. Eller så hör det till våran genus uppväxt, att killar inte kan visa det. Eller både och. Fast det är väl genus uppväxten som fått oss tjejer att 'tänka för mycket' och killar 'ingenting'.
Men vad hemskt det låter, jag menar ju inte så som det låter, riktigt. De har ju positiva sidor som väger upp det, och bara för en grej killen säger som vi tjejer reagerar negativt på ger ju inte oss rättigheten att säga att killar 'inte fattar någonting'. 'Felet' ligger väl kanske hos oss själva? Vi tjejer borde kanske, i klartext, lugna ner oss och leva mer som killarna?

värt att tänka på, kommer säkerligen fortsätta på detta spåret :)

aja, ska upp någorlunda tidigt (åtta skulle jag tro) imorgon och åker iväg till Horred, äntligen! Känns som om att det var evigheter sen, fast det bara var några dagar sedan!

Puss på livet, och .. alla söta som skulle behöva en !

Individen styr, inte gud

Tänk så många tankar alla olika människor har. Att det finns så många individer, miljarder, och inte en enda är den andra lik. Eller lik kanske, men inte likadan.

Jag tror faktiskt att det är en punkt som jag ofta lägger min tid att tänka på, när det gäller gud och ödet. Att det finns ett öde till varje enskilda lilla individ, jag kan inte tro på det. Samma med gud.

Jag tror på individen. Att varje person skapar sitt eget 'öde', att man väljer själv vad man vill göra med sitt liv, vilka vägar man ska gå. Och inte med hjälp av gud, utan av egen kraft, och med hjälp och stöd från nära och kära.

jag är lycklig.

Hetsig morgon

åhfyfan! Vaknade av regnet, låg varmt under täcket och sov jätte skööönt. Tänkte hoppa över Norvalla marknaden.. men tänkte va fan, måste ju göra något utav dagen! så jag gick upp och stressa som tusan i 45 minuter.. min mascara var tvungen att bli perfekt, så tog lite extra tid. Jag åt så fort så jag fick ont i magen, och ni som känner mig vet att jag äter och dricker låångsamt (a).. jag sprang ner till stan (jag hatar att springa) och när jag kommer till Kvantum ser jag bussen - köra ifrån mig ! gaaaaaaaaah jag blev så äckligt förbannat sur! fy tusan alltså.. j*vla Bua buss ._.

hihi

Fick tidigare under kvällen ett sms som gjorde mig helt stum. Jag är lycklig liksom.

Är det kanske så, att när man förlorar en sak så vinner man en annan? Jag tror ju inte på gud, och inte på ödet heller.. men det känns som om att det skulle kunna vara så, i detta läget nu i alla fall.

Människor utvecklas, sakta men säkert. Puss på det.

Nu ska jag sova, blir en lång dag imorgon! Upp klockan åtta och fixa och dona, iväg och barnvakta klockan tio till två, sen stan för ärenden, sen ska jag träffa söta Rebecka och så blir det .. 'kalas' för kusin Sanna som fyller 16 ! Grattis ! kommer hem på natten någon gång :)
åh, vad tiden går fort, om ett halvår är jag 17!
voivoi, natti <3

jaja

Hej.. typ.
Jag vet inte vad som har hänt riktigt, jag har förändrats, livet har förändrats.
Det känns som om att jag inte har någon att prata med. Min syster försvinner, min närmaste vän, är inte min närmaste vän längre.
Tiden räcker inte till. jag vill bort härifrån. Jag vill skriva av mig allt jag känner, jag vill skrika ut det. Men jag vill inte ha någon slag sympati av dem jag inte ens känner. Jag hatar det här. Jag hatar att känna mig 'emo' som alla säger. Men det är ju det man är, om man har känslor, typ. Eller ja, negativa känslor, deppiga känslor.
Äsch vad fan.. bara en vanlig tonåring med vanliga jävla tonårsproblem.
jag är så trött, vill bara sova.

ingen som läser detta ändå ^^

Uppdatering av vad som hänt den senaste tiden

Shit, det har redan gått en vecka på sommarlovet! Och jag kan knappt fatta än att det är sommarlov.
Har känt mig lite borta den senaste tiden, har inte varit inne på datorn alls mycket (om man jämför med tidigare) och har haft mobilen avstängd några dagar. Jag har inte orkat med det helt enkelt, det var så skönt att bara stänga av allt. Men sen blev det desto jobbigare att sätta igång allt igen..
I alla fall, Mummi har varit här i några dagar, u n d e r b a r t! Saknar henne redan <3 Och när familjen (- Louice och mig) var och hämta henne stanna de vid en lantmänns affär, eller något sådant, med massa fina saker, när de kom hem hade de med sig te till mig och ett jätte fint bokmärke. Tillbehör till teet också, vad glad jag blev! :)
Ekonomin går ju riktigt bra nu med, haha, kommer inte lite stålar här och var, barnvakt ibland och det känner jag ganska bra på faktiskt, och så har jag blivit erbjuden jobb på både Almers och Montessori, även på Österrängen om jag ringer dit. Och det är ju jätte roligt!
Har varit lite sjuk på sistone, igen, mamma trodde det var halsfluss, men eftersom att jag verkligen ogillar att åka till sjukhuset, och till tandläkaren, så fick mamma inte med mig, plus att jag tänke rpå det att vi i Sverige, kanske runt om i världen också, tar för mycket och för lätt mediciner. Klart om man behöver det ska man ta det, men som med denna halflussen, om det nu var det, så hade jag ju säkerligen fått peniclin och det kanske jag hade blivit friskare fortare eller lindrigare av, men jag är ju frisk nu, någorlunda. Och jag klarade det utan medicin, jag tycker att man ska vänta och se innan man medicin. .. Har haft ont i kroppen också, ryggen, höften, låret, hahah överallt! Men speciellt i handleden, har jag haft sen i måndags nu och det är hemskt, kan ju typ inte göra någonting utan att det tar emot, ajaj.

Har påbörjat ett projekt nu, fick nya kläder igår (tacktack), ett linne, två t-shirt och en bh. Så härligt med nya kläder! Jätte härligt färger och så skönt med en ny riktigt bh, som sitter perfekt. Det blir sådan skillnad. Så, nu ska jag rensa garderoben! Jag har så mycket kläder, och jag använder långt ifrån allt! Så det är roligt, faktiskt. Att rensa, ha ordning, städa och kolla. Nicenice!

Ikväll, jag trodde midsommar var ett av årets festtillfälle. Kanske jag som bara inte ansträngt mig men det verkar inte bli så mycket ikväll. Jag ska nog med mamma, pappa och Anton till några av föräldrarnas vuxna kompisar, god mat och det är ju, gott! Sen blir det kanske staden, boråsarna som jag och Linnea träffade för ett tag sedan kommer ner, så blir väl att träffa dem.
Får se hur det blir, det löser sig i alla fall, haha!

Ha det, pussa!

Planer för sommaren 09 och krav & oskrivna regler

Gah snart sommarlov, störthärligt! Fy sjutton vad kul det kommer att bli!
Lite jobb, göra om huset (och så ska jag få sådana snygga arbetarbyxor!!), jag ska skaffa busskort så att jag kan åka runt mycket till allt möjligt folk som bor en bit utanför Varberg! Jag kommer spendera mycket tid hos mormor och morfar, där kan jag verkligen slappna av.
Igår testade jag mina badkläder som jag köpte för ett tag, graoh! schnygggt.
Kompisar, släkt och familj, fester - jag ska roa mig hela sommaren. Baka ska jag göra med, och fixa i trädgården!
Men även arbete ska jag göra, jag ska läsa om politiska mord, och läsa massa böcker över huvudtaget, har lånat hem en hel del böcker över sommaren. Och så ska jag engagera mig politisk har jag bestämt mig för, verkligen dags för det nu!

Sommarloven är inte som de var när man var liten, det är ju inte något riktigt lov längre. Vi måste ju jobba. Generellt sätt så söker ju alla, i min ålder, ett sommarjobb. Det är ju ett slags krav från samhället, det är bra att ha på ens cv sen i framtiden. Kraven ökar ju äldre vi blir, och på ett sätt är det bra. Men, jag vill känna mig fri, som när man var liten.
Alla dessa oskrivna regler, de finns överallt i alla ämnen gör si eller så annars så blablabla. Jag gillar det inte! Och jag tror ännu en gång att det är att vi i Sverige är för fega, om en arbetskamrat är dum i huvudet så får man inte säga det för det kan bli konsekvenser för ens arbete till exempel. Person borde ju få veta om det gör något som andra uppfattar är dumt, men jag menar inte att man ska gå runt och säga till allt och alla för minsta lilla men som läget är nu håller vi in alldeles för mycket, utan att det påverkar ens jobb. Om man är bra på något i arbetet borde man ju väljas för det och inte väljas bort för man sa ifrån om någon gjorde något dumt!?

Var inte det bästa exemplet, men jag tror alla förstår vad jag menar.

Nu ska jag fixa och trixa och sen blir det att träffa söt Olivia! :)
pussa på det va <3

Oj, har inte skrivit på länge. Det har hänt så mycket.
Visst gör det det? Det händer jätte mycket på en vecka.
Jag är så stentrött nu, så ska faktiskt gå och lägga mig, lovade en att skriva haha, här har du nu!

Natti, pussa.

Hur allt påverkar allt, och alla

Varför är det så att vissa dagar är toppen och andra är botten? Vissa dagar är helt neutrala. Har det med det vilken sida man vaknar på, som alla säger? Och hur vaknar man på den ena sidan, och inte den andra, vissa dagar?
Beror det på allt sådant vad man fått i sig för mat, hur mycket man sovit och osvosv? För det kan ju inte stämma, fast det borde göra det. För även de som sover lite kan ju ha toppen dagar. Fast de kanske är färre då?
De flesta dagarna ändå är väl neutrala. Men det ändras så fort, i alla falll för mig. För någon dag sen var allt as dött, och i nu känns allt jätte bra (förutom febern). Bara titta på msn, så många som skriver idag typ inga igår.
Så det visar ju att det inte bara beror på en människa, vilken sida en person har vaknat på, utan alla. Om den ena vaknar på den ena sidan säger den på ett sätt en sak som den annars kanske inte ens hade sagt, eller på ett annat sätt, och vilken sida jag vaknat på blir ju mitt svar.
Men sen, även om man vaknat på den ena sidan kan man ju under dagen gå över till en annan sida. Det visar ju hur lätt vi påverkas av andra.

Hm, vet inte vart jag ville komma med detta. Antagligen hur snabbt saker kan ändras, och hur allt påverkas av allt, och alla.
Inte riktigt samma sak, men nu är det ju ett plan som störtat i Atlanten, se så snabbt det kan ändras? På morgen vaknar man och lever livet som vanligt, på kvällen.. är man död.
Och tänk, att det faktiskt händer. Är det ödet? Jag tror inte på ödet, att allt är förutbestämt för varje varje människa.. det känns för omöjligt, för långt bort vårt liv. Men det är ju i och för sig ett annat ämne. Men, det skrämmer mig, faktiskt, lite att småsmå saker (som det rymdskeppet som inte hann ut i rymden innan det explodera för det var någon gummigrej som inte satt fast ordentligt), allt mellan himmel och jord, kan påverka och det är egentligen inget vi kan göra åt det, antar jag?
Men man kanske tänker för mycket på det dåliga. Det kan ju lika gärna vara så att jag glömmer släcka i mitt rum när jag är påväg till skolan, går tillbaka och släcker så att jag sen kommer att komma försent om jag inte små springer och då kanske jag råkar ramla över en snygg kille, och man vet inte, min framtida man kanske. Det kan ja också hända!

Dagen och; Tankar kring Dra-åt-helvete arg och hur man förstorar upp saker

Jag har tänkt på en grej, jag blir väldigt sällan verkligen arg. Sådär dra-åt-helvete arg, bitter kan jag nog bli ganska lätt, fundersamtsur är mer sällan än ofta, men inte sällan. Och då blir jag det ofta för min egen del, om det hänt något som handlar om mig, drar in mig, mellan mig och en annan person. När det gäller mig helt enkelt!
Men så, när jag blir riktigt piss-of sur är det oftast när det handlar om andra, de som står mig närmast. Och då blir jag helt kokande. Ofta är det ju bråk person till person, och den eller de personerna som gjort något till en av mina närmaste vill jag bara ge en snyting. Jag blir helt vansinnigt arg, fast det håller inte i sig så länge dock. Så innan jag hinner handla är den värsta stormen över.
Idag, när det hade hänt något med två av mina nära, ojoj. Haha, och jag som har feber, det var inte bra!

Vaknade upp imorse och kände mig inte alls bra, jag frös (hade två tecken) och halsont. Jag gick ner och kollade febern, och, surprisesurprise, jag hade feber! Men jag hade ett viktigt möte med Inger, idrottsläraren, så jag var tvungen att gå. Jag tänkte att jag skulle försöka gå till skolan, men efter att jag pratat med Inger var jag helt slut, så jag beslöt mig för att gå hem. Då jag somna, nästan bumms.

Jag tappar lätt tålamodet när jag har feber, verkade det som idag i alla fall. Blev kanske argare än vad jag borde blivit på ett antal personer, förstorat upp små saker (som jag förstår nu var små saker, hoppas jag verkligen i alla fall haha) och jag fick helt utbrott på en kille som skrev till mig på msn. Han blev sur när jag skulle logga ut och jag blev väl överfeminiskisk över hans man attityd, som egentligen inte hade med att han var man och skulle 'styra' utan hans egen personlighet - fast det ofta kan gå ihop. Så jag börja ryta tillbaka och frågade vad han höll på med, jag får väl gå när jag vill? Det blev tjaffs och han sa att han fortfarande var jätte sur och så ville han ha reda på varför jag skulle gå, vad jag skulle göra. Jag svarade kvickt och argt, varflr skulle jag inte få gå? Och hans svar blev 'jag gillar dig'. .. Okej.. Vad jag kände mig dum efteråt.

Aja, visst förstorar man upp saker och ting alldeles för mycket, oftast?

Dagen och tankar kring gud, andar och horoskop - olika åsikter

Jag har saknat min blogg, jag har huvudvärk och måste plugga. Jag är trött, jag har så mycket tankar ikring så mycket men de kommer för stunden sen försvinner det, jag som så gärna hade velat skriva ner dem.

Idag har jag faktiskt fått gjort en del. Jag vaknade, satte mig upp och började sminka mig, men jag var tvungen att lägga mig ner, jag hade en sådan fruktsnavärd huvudvärk, vid tiningen isade det, en spik som drogs in och ut om och om igen. Jag la mig ner, i fosterställning och ville bara att allt skulle gå över. Klockan var över åtta när jag vaknade, isandet var borta men jag hade fortfarande huvudvärk och jag var yr. Jag beslöt mig för att gå upp, jag åt lite frukost och försökte komma igång, men jag har kännt detta innan och jag visste att jag inte skulle klara en dag i skolan, om jag fortfarande skulle stå på bena, därför stannade jag hemma. Jag har gjort klart en ritning till en hylla, plockat i rummet, tränat på Dummerjöns replikerna, gjort några Fritidskunskaps läxor och läst, och sovit haha.
Jag tänkte ta en promenad med mamma nu, ska bli skönt att komma ut i skogen och få lite frisk luft.

Jag har börjat intressera mig för astorlogi, och horoskop. Det känns inte som om att det är sant, hur kan det påverka ens person vilken månad man är född (vilken månad ens föräldrar, ja..)? Det känns inte som att det kan vara sant, men samtidigt stämmer det så mycket som står i ens horoskop. Tycker jag, och jag vet många andra som också tycker det.
Det finns ju så mycket böcker och forskningar, så det kan ju inte bara vara påhittat? Jag inte så insatt i det än så jag kan komma med någon direkt fakta om hur man anser att det påverkar, kanske jag inte har någon rätt att säga något då? Men det är en intressant tanke, och så är det kring mycket tycker jag.
Jag tror inte på gud, men ändå måste det ju vara något, eftersom att det är såå många människor som tror på honom, och en hel del säger att det sett honom. Så många människor kan ju inte ha sett fel, ha något 'fel' på sig eller blivit lurade. Eller? Samma gäller med andar, så många ser ju och känner av andar, kan så många ha fel då? Och varför blir det så att vissa tror på gud och vissa ser andar, vissa tror på horoskop? Är det kanske så att det är 'fel' på dem som inte tror på gud, de som inte ser andar och inte tror på horoskop? Finns det något rätt, eller är båda rätt? Man säger ju så, det finns inget rätt svar, alla tycker olika. Och visst, helt uppenbart tycker folk olika, men gud kan ju inte finnas och inte finnas?

Mening i Jag älskar dig, och dagen har varit otroligt toppen!

haha okej, alltså. Underlig dag.
Började med att gå till skolan och skriva prov, skrev typ i 1 och en halv timma, jag var sist ut, men det kändes bra ändå!
Sen var det styrelsemöte, då vi fotograferades. Denna bilden blev mycket bättre än den förra, men min näsa ser ut som en snopp och så på ena sidan står håret ut så jag tänker ju på i filmen Den där Mary, alltså sperma i håret. snopp-sperma.. kul!
Sen blev det kör, heheh jag fick MVG omg :D alltså, jag blev megasuperglad och det håller i sig fortfarande, jag sitter och pluggar nu och det kämpar inte alls emot, jag får till och med lust att städa rummet? Shit, det gjorde gott det MVGet :) bästa dagen på länge.
Sen när jag kom hem och satte mig vid datorn så var det en kille som skrev och fråga om jag ville träffa honom och 'pussas' i helgen, vad är det för fråga egentligen? Jag sa nej och han fråga igen. Sen när jag visade tydligt att jag inte ville sa han att det var bra med tjejer som hade lite integritet, eller hur stavas det? Jo, bra karl det där.
Jag känner mig så elak, jag kunde ju lätt spelat med, med vetenskap om att det ändå aldrig skulle bli något. Både med honom och andra. Jag tycker så synd om dem typ, men det finns väl inget bra sätt att dissa folk på, bättre finns ju. Men jag är inte sådan, jag gör inte hjärtan till vem som helst, jag skriver inte puss till vem som helst, om jag inte menar det.
Och jag stör mig på att så många nu förtiden skriver hjärtan och jag älskar dig och sådant så lätt till folk, det blir ju ingen styrka i det då. Jag säger det hellre sällan, för då vet man ju att jag menar allvar om jag säger det.

Ska ta ett sista röj nu med städning och plugg, sen blir det te och Grey's anatomy och sen blir det nog lite plugg igen.

pussa

Dagen har varit bra!

Tjoho, dagen har varit bra.
.. ja, har saknat Lisa, kul att träffa dig igen!
Det har regnet och åskat, jag gillar det, yummiieee, det är bara så mysigt, förstår inte hur folk kan vara rädd för det, jag är mer rädd för vinden i så fall, när det 'tar tag' i huset, men det är ju ändå mysigt tycker jag.

Har prov imorgon, slutar halv sex (kul! h a h a), kanske går på konserten på LBS på kvällen, har inte bestämt mig än riktigt, ska fotograferas till PS hemsida imorgon också, voivoi, jag orkar inte bry mig. Bilden som för tillfället är på hemsidan ser jag ut som en porrstjärna typ, var ju någon som sa, och inte åt det bra hållet, att jag typ såg sexig ut, utan snarare sleten. Fytusan, så värre än så kan det väl inte bli.. Jag skyller på fotografen i vilket fall, om de fula bilderna.

puss.

Mående 25 maj och Oskrivna regler

gaaah, jag orkar inte. Jag gillar så verkligen inte att känna mig så här, 'emo'! Jag är så trött, orkar verkligen inte. Det är personer i klassen som jag spyr på, en tyken kommentar och jag vill bara gå hem, det är två sidor av mig som slåss mot varandra liksom.
Bara tre veckor kvar till sommarlovet va? Jomen visst, det känns som en evighet och jag förstår verkligen inte hur jag ska klara det, fyfan. Plugg hit och dit hela tiden, h a h a vad gör man?

Det ändras så fort, igår, shit det var en toppen dag! Jag mådde så bra, jag var med pappa och Anton i stort sett hela dagen, och jag kände bara ett sådant lugn i kroppen, jag var lycklig, liksom. Och så idag, det var tungt att gå upp ur sängen, lektionerna var sådär och vissa personer var helvete, deras ord ekar fortfarande i huvudet. Jag brukar och bör säga ifrån, men när jag känner mig svag så orkar jag inte, haha, det är en hemsk känsla. Jag är osäker på vad jag vill, jag vill inte se eller höra av personer, men det måste jag. Och jag vet inte vad jag mer kan göra än at bara lära mig leva med det. Det finns så mycket sådant, som man bara 'måste' leva med, vare sig man vill eller inte, och det kan ju vara allt från att man måste betala räknigar till att man måste bete sig allmänt trevlig mot vissa, som man ibland inte ens gillar. Små oskrivna regler som döljer sig under ytan lite här och där i olika ämnen. Små och små.


aja,
Nu är det datorkunskap, jisses vad roligt!!

Klarar jag det, igen?

Jag har hela tiden trott att jag varit så stark, eller jag är stark. Men att jag skulle klara mig, klart jag klarar mig. Men.. det kommer bli svårare än jag trodde. Tidigare sa jag hela tiden 'bara jag får ett klart svar, så klarar jag det, det är den osäkerheten som är nu som jag inte klarar av'. Och visst, det är sant, jag gillar inte sådana osäkerheter, men nu, när jag tänkte efter, på de fina stunderna. Hur ska jag klara mig?
Jag har gått igenom det tidigare, och jag vet att jag kommer att klara det, men fan. Jag vill inte känna så igen.

Protect me from what i want

To finally see myself in the mirror,

I really understood what I am made of

Painting shadows, dead by april

Haft en toppendag med mys folk :) nu blir det rulle, Yes man, men mamma, Voito och Anton <3

hihi, nu regnar det med, kan det bli bättre?

Fredag 22 maj

yees, sitter här i mammas atelje med, mamma självfallet, Louice, Anton och Charlie som kommit och hälsat på :)
Gick upp och plugga en timme först idag och sen blev det fika med Emma, såg en gorgeous, shit, hade ögonkontakt av och till i typ två timmar, haha sen fikade jag med syster och Charlie och sen bär det av hit.
Funderar på vad som händer ikväll, hm. Dagarna går för fort, redan fredag, snart är det måndag igen, fytusan.
ha det bäst! pussa

Dagens;

Dagens låt: La la song (showtek remix) - Zushi
Dagens frisyr: halvt uppsatt med en klämma
Dagens klädsel: baggy, t-shirt
Dagens händelse: Blodprov
Dagens planer: typ, äta Ben & Jerrys, ligga i soffan och.. ja, bara vara, vila.
Dagens vill ha: typ, botemedel mot huvudvärk och magont
Dagens saknad: Emma och en som jag inte tycker är värd ens att jag slösa bokstäver på
Dagens drog: sängen
Dagens tråkigaste: att jag inte kan stå upp, blodprovs tjofräset
Dagens roligaste: Louice såg ut som en puppa
Dagens finaste: hm, Becka kanske
Dagens stjärna: mamma, som var med mig hela förmiddagen
Dagens mupp: en kort tönt som inte fattar att man får anstränga sig
Dagens dricka: dricker typ bara te
Dagens köp: har inte köpt något idag
Dagens mat: en macka :)
Dagens sjuka: inget som det inte brukar vara
Dagens mående: inte för bra
Dagens kärlek: musiken, personer.

Tjena mors!
Dagen började tidigt, iväg på möte med mor och andra, sen bar det av till sjukhuset. Skulle ta blodprov mot en j*vla massa visade det sig, hade typ ingen känsel i armen efteråt.

Helt stööört skönt med långhelg nu! Det ska bli så härligt : )

Känns som att jag håller på att bli sjuk, och det är inte kul! Men ser verkligen fram emot de kommande dagarna, hur underbart som helst med långhelg! Men blir nog en del plugg, men det får gå. Som Theo sa "plugga två dagar och festa järnet två!" eller liknande, men det .. kan man ju göra, haha!

Blev precis klar med en läxa så ska börja på nästa, sitter med en MVG uppgift och så ska jag läsa på lite till provet nästa vecka.
Sitter med te och hoppas på regn! Och tänker på att jag verkligen ska försöka ta tag i bloggandet nu, så mycket som snurrar omkring i huvudet och det ska jag försöka få ner här!

Det var nog allt, för nu.
Jag har mobilen med mig vetni ;)
kyssa.

Vad det kan ändras, snabbt. Jag vet inte vad det är men mina känslor ändras så snabbt, igår runt elva tiden var jag mördar sur, jag var helt fruktansvärt flyförbannad. Och nu, dagen efter sitter jag och smårler hela tiden.

Det beror ju säkert på kosten och sömnen, haha det är ju ganska kul, i början när jag är trött skrattar jag åt allt, sen blir jag sur, och om jag överlever den surheten och inte somnar så blir allt sådär roligt igen.

Ska fotas till ps hemsida idag, och så kanske jag kommer att bli vice ordförande i elevråds styrelsen, hoppas på det!
Har huvudvärk redan men ska försöka gå idag, så länge jag orkar. Sen i eftermiddag blir det plugg och te med Lisa.
roligtroligt.

puss.
:*

mumsig dag, nu blir det massa plugg, ser inte fram emot det, men måste göras.
Blir ju typ bara besviken på mig själv annars, känner ångest i hela kroppen ^^
Det byggs om rejält hemma, riktigt skojskoj och i sommar så får jag ett par snygga arbetarbyxor så att jag kan hjälpa till! ;)
Olivia, om du läser detta, du piggar upp mig, dina ord virrar omkring i huvudet :*
kärlek på dagen, nu blir det teeee och .. svenska, fritidskunskap, engelska, matte m.m.

Ensam om man inte har en partner?

Jag har tänkt gå en grej.
Sverige, kanske resten av världen också, är så i besatta av att skaffa en partner. Man skriver det på bdb, facebook, 'vad saknar du? ja en flick/pojkvän kanske' hur många är det som inte svarar det? Och hur många timmar har inte vi, i alla fall vi tjejer, spenderat med att prata om killar, vare sig man har en eller inte, vi tolkar sms hit och dit.
Vi blir så präglade sen födslen att man ska var två, man ska ha en partner, annars är man 'ingen', man är ensam.
Man är ensam om man inte har någon? Hur kan det bli så egentligen? Vänner svarar ju alltid, du har ju mig/oss. Och det har man ju, men svarat blir ju oftast ändå, man vill ha något annat, något mer. Och om man inte har det 'något' så är man ensam.
Och om det nu finns några som är singlar som vill vara singlar, och inte bara för att flörta runt, utan helt enkelt att bara vara med sig själv, sin familj och sina vänner så ses man som stark. Är man då svag om man vill ha eller har en partner? Enligt media och samhället 'ska' man ju ha en partner, men varför? Egentligen?

Jag vaknade runt sextiden och var skit sur på mig själv.
Jag vill inte sova. Jag vill verkligen inte sova, och jag blirbara sur på mig själv när jag väl sovit.
Tiden går så fort, den bara flyger iväg och hur ska man hinna med allt?

Fast jag fortfarande var lite trött när jag vaknat ville jag "straffa" mig själv med att inte somna om, haha. Det låter ju urlöjligt. Men det känns så meningslöst, åtta timmar om dagen går åt att ligga i sängen och bara blunda.
Jag vet att man behöver det för att orka och blabla.. men, det är inte kul.

fan med.

dagen har varit upp och ner och jag har beslutsångest angående SVEA

jag mår skiten idag, jag fick verkligen kämpa för att gå upp ur sängen och gå till skolan, hade prov och det gick sådär. oh my goddess, sådär. det finns inte för mig, i betygs världen. Och sen fick jag veta betyget från ett tidigare prov, vg och ett jätte stort plus efteråt, så läraren flera gånger. Vad fan är det? varför räcker det aldrig, vad det än är, varför är jag alltid bara ett litet litet steg ifrån det bästa, jag är så nära. men det räcker inte. jag knäckte mig, totalt.
Sen blev ju inte dagen bättre av att du var en idiot.

Men det blev faktiskt lite roligare i tillvaron när jag, för att fly från tillvaron och inte somna - jag var så sjukt trött, följde med pappa och Voito ut, först till Cheapy och sen till Willys.

Jag har huvudvärk, men mest ont i magen nu, igen. Vet inte om jag orkar gå till skolan imorgon.
Ska försöka få i mig någon mat, sedan ska jag plugga och sen ska jag gå och lägga mig tidigt.

Jag tänker mycket på det, och det är inte bara för att fly, men jag vill resa. Jag vill så gärna ut i världen. Jag hoppas på att få resa med Lisa till hösten, och så längtar jag verkligen till min 16-års resa!
Sen ska jag även följa med pappa när han ska tunera, och det blir ju "bara" i Sverige, men det ska ändå bli superkul det med! Och då kan jag även få träffa vännerna från SVEA som är utspridda lite överallt i Sverige.
SVEA ringde mig idag förresten, de skulle meddela om jag fick komma på deras utbildning, men jag svarade inte. Jag vet inte varför, jag såg hur telefonen ringde, jag såg numret och visste vem det var. Men jag ville inte svara.
Jag vet inte om jag vill bli aktiv, men jag sökte in ansökan ändå, om jag skulle ångra mig tänkte jag på. Men ju mer jag tänker på det och ju närmare utbildningen jag kommer tänker jag ännu mer på att det känns som ett i-landsproblem, och det är inte det jag vill hålla på med. Men samtidigt kommer jag att lära mig mycket och få åka runt till olika skolor och undervisa osvosv. Jag kommer lära mig om Sveriges, främst, skollagar, träffa massa nytt folk (därmed binda kontakter) och så kommer min skräck tränas på och helt övertygande minskas.
Men även allt detta känns det som lite, bortkastad tid. För jag vet att det inte är det jag vill hålla på med, och det är nog inte det jag behöver nu. Jag vill åka bort, men inte för att jobba ännu mer. .. Men gah, det är ju ändå bra för framtiden, att ha det på papper att man jobbat gratis för en bättre demokrati och skola i Sverige.
tusan, jag vet inte vad jag ska göra.


Och förresten,
Jag älskar Lisa.
Emma piggar upp min vardag och är guld.
Min familj är bäst!
och jag önskar att jag kunde skriva ett till namn här, äsch. löjligt.

hejsvejs

lite hit och dit, media och uppföljning

Jag har inte mått så bra idag, även fast jag försöker sova och äta mer så har jag fortfarande dagligen magont och huvudvärk. Det påverkar hela kroppen, igår började jag nästan gråta för att jag hade så fruktansvärt ont i axlarna.

Jag sitter och kollar på Grey's anatomy med en gråtande syster och mor bredvid mig. Jag kom helt iväg från ämnet jag tänkte skriva om från början, jag upptäckte den känslan, att jag skulle inte klara mig utan min familj. Aldrig. I serien, i detta avsnittet, så var det en liten flicka på sex år som dog. Tänk om Louice skulle dö? Eller pappa, eller vem som. Jag skulle gå in i vägen, jag skulle inte orka att gå upp på morgonen.
Även fast det är problem i familjer, som det är i alla mer eller mindre, så tror jag att man inte uppskattar sin familj tillräckligt mycket. Vad skulle man göra om de försvann?

.. Se här hur allt påverka än, ett program, i en burk man dagligen sitter och stirrar på. Får mig att tänka på hur jag älskar min familj, och vänner. Detta var ju till det positiva men tänk så mycket negativt som går in, som är så mycket mer än det positiva.

Jag är så trött på det, jag vet inte om det bara är jag eller om det är fler som känner samma känsla.
Som till exempel tjatet om media, hur det påverkar oss och speciellt hur synd det är om oss tjejer, och om mobbning, friends. Hur många sådana utbildningar har man inte varit med om? Hur många lektioner har man inte lagt ner till att diskutera detta?
Jag är så trött på att det är så mycket utbildningar, tjafs om det. Upptäckter och efterforskningar. Det är jätte bra, nu vet vi mer. Men jag ser ingen uppföljning, ingen utveckling av upptäckterna. Det är det som behövs och det man, eller jag i alla fall, vill se.
Ta bröstcancerfonden som exempel, eller röda korset eller någon sådan fond som är till för att på ett eller annat sätt hjälpa till i denna världs alla problem. Alla galor de håller, och alla pengar vi skänker. Varför visar de inte på ett eller annat sätt hur det går? Hittar de något bot mot bröstcancer, eller en början till det? Räddade de några barn? Även om de bygger upp en skola, ett hus där mankan undervisa barnen. Så behövs ju bland annat lön till läraren.
Det går inte att bara bygga ett hus, det måste vara en uppföljning, och det tycker jag saknas.

Ge upp!

Vad gör man om den andra inte vill?

Jag kan inte ge upp, jag kan inte ge upp förens jag själv känner att jag gett allt. Vad det än gäller. Även fast nära och kära säger att jag gjort det, om inte jag känner att det uppfyllts, att det verklingen inte finns något mer för mig att göra så kan jag inte gå vidare helhjärtat. I så fall fastnar jag i det och fortsätter tänka, jag kunde gjort mer, si eller så. Och det orkar man ju inte hur länge som helst, inte jag i alla fall.

Det kanske vore bäst för mig i många fall att bara gå vidare. Jag orkar inte kämpa, varför kan inget gå lätt?
Jämfört med andra går det så himla lätt för mig hela tiden.
Men i vissa andra saker funkar det bara inte.

Den materiella världen gör det inte bättre. Datorn, mobilen. Det får mig att kolla ännu mer, att vara ännu mer uppdaterad om allting.
Jag blir bara besviken om jag inte fått något sms, om ingen har ringt eller om inte någon kommenterat min status på facebook eller en bild på bilddagboken. Men ändå är jag så beroende och kollar dagligen.

J*vla ilandsproblem, tänker jag samtidigt.
Stötte på min granne häromdagen, han frågade hur det gick med 'killen'. Hah, den killen jag hade för några månader sen? Nej, han finns inte längre. Jobbigt svarade han. Jo, väldigt men känns som ett ilandsproblem bara. Ja! äntligen en ungdom som märker, det är ju det.

Ja, men samtidigt. Problem som problem, right?

"Lev inte i det förflutna, tänk inte på framtiden, lev i nuet"

Bara just nu orkar jag inte med dig.

Mitt förflutna påverkar nuet. "Lev inte i det förflutna, tänk inte på framtiden, lev i nuet" sägs det ju. Men det enda jag gör är att tänka på framtiden, vad jag vill göra med livet. Och så tänker jag på det förflutna, hur det påverkar mig idag, och i framtiden. Det finns saker jag hade velat göra annorlunda. Men det finns även saker som var jobbiga som jag gjorde på rätt sätt som jag inte ångrar nu. Men dem sakerna, som påverkar mitt nu till det negativa tänker jag dagligen på att jag bara skulle vilja åka tillbaka i tiden och ändra. Man lär sig alltid något, upplevelser hit och dit. Visst, så är det. Men det är svårt.

Detta året har inte varit så jätte bra, faktiskt.
Jag vill berätta, men jag kan inte. Jag vet inte hur jag ska göra det. Med just detta problemet som jag syftar på nu, skulle jag ju bara vilja ta tag i person och öppna mig helt, och även om du inte kommer att vara kvar efteråt kommer jag veta att jag gav allt.
Men nu är du inte här. Nu när jag skulle behöva dig, när jag önskar att du var här. Att bara få öppna mitt hjärta och att ha någon att krama.
Jag tänker på dig dagligen, fast jag vill glömma dig. Eller jag vill inte, jag bara borde glömma dig. Och det vore ju bäst.
När jag tänker orden jag älskar dig bubbla inom mig blir jag bara rädd. Jag vet ju inte vad äkta kärlek är, jag har inte upplevt det.
Men jag vill ha dig här, nu.

irl, liksom.

folk som säger att de bryr sig

alltså fyfan vad trött jag blir på det.
folk som säger att de bryr sig men som fan bara pratar om sig själva eller inte alls verkar bry sig. " det löser sig" är inget bra svar, jag tror inte någon gillar att höra det. det är gojja, som oftast är sant, men som ingen orkar höra längre.

Folk som antagligen inte känner en, fast man är med dem varje dag, en gång i veckan eller vad det är. De ska väl kunna tyda mig? Man är ju olika vilket humör man är på.

jag är så jätte trött på all BULLSHIT!

PIGGA UPP MIG!! jag mår skit.

och det blir ju inte bättre av att jag dagligen får träffa folk jag inte orkar med. Ibland vill man bara iväg, men då kommer den känslan hur liten man egentligen är. Vart fan ska man ta vägen ?

Tiiden

Klockan börjar närma sig halv fem, kanske till och med är det när jag skrivit klart.

Helt OK dag. Sitter nu och skriver ett engelska arbete, fattar inte hur jag orkar egentligen.
Jag ska gå upp runt klockan sju, haha.

Jag tycker det är så mycket som är tråkigt nu för tiden. Vanliga grejer som jag bara inte vill göra. Jag tycker det är tråkigt att sova. Hallå? vad är det för något egentligen.

Men jag tycker tiden går fört fort, allt för jätt fort. Och det skrämer mig. Alldeles nyss var ju klockan bara åtta och jag satt med familjen och kolla på Robinson. Bara vips så har åtta timmar gått, och vad har jag gjort? Kollat två filmer och verkligen degat framför datorn. Hur kul är det då? Jag vill att det ska hända något.
Hur ska man hinna med allt man vill göra? Jag tycker det var nyligen som jag fyllde 16, och det är fem månader sen nu. Vad har jag tillbringat mitt liv, andras liv och världen på dessa fem månader?

Tiden går för fort, så även fast det bara är fyra timmar framför datorn så blir det några timmar mer av livet.
Jag är typ stressad, av livet, av att leva.




The clock is ticking, the time is passing me by
(dead by april, stronger)

._.

Jag är fruktansvärt trött och har jätte huvudvärk. Inte kul! klockan är halv sju och jag vill bara sova.

drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te.. drick teeeeeeeeeeeee.

ska sova nu, i en timme ellr något och sen ska jag banne mig gå ut och röra på kroppen.
smsa gärna.
pussa.

2 dagar

Oj, vad dålig jag känner mig sominte skrivit på två dagar.

Valborg, tja. Det var inte vidare kul faktiskt. haha, jag kände mig blyg för första gången på typ ett halvår och tankarna kring "Våga" (äldre inlägg) glömde jag helt bort. Ja se hur det kan gå.

Att det ska vara så svårt, jag tänker igenom samma grej hundra gånger, vad ska jag säga? När jag ska träffa en "förbereder" jag mig med vad jag kan ta upp som samtlasämne.
Inte till vilken person som helst alltså, nya. Även fast men pratat med dem hur länge som helst, över telefon eller internet så blir det, självklart, en helt annan sak att ses irl.

Fredagen vaknade jag klockan ett. Herrej*vlar. usch, jag hatar att vakna sent. jag mådde så dåligt hela dagen och det blev inte bättre på kvällen precis.

Jag vet inte, hur länge ska man vika sig för någon annan?

Jag åkte i alla fall på utflykt med med familjen(-syster) och pappa paddla kajak, bestämt att jag också ska göra det nu. haha :D sen blev det en sväng till mormor och morfar, mysigt var det!
och sen blev det hem.. tyvärr. och jag tog en promenad med syster. eller hon gick, jag jogga.

Idag, grillning och andra planer, om det nu blir av, men jag hoppas ju :) annars blir det typ, plugg.

Jag har haft en sådan fruktansvärd huvudvärk denna veckan, speciellt de senaste dagarna. Hahah, alldeles nyss blev jag tvärförbannad (syster) så jag slog näven i dörren, utan att alls tänka på att det är jag som får ont, inte dörren ._.

Dead by april lyssnar jag på dygnet runt, de är b ä s t.

pussas <3

lalalalala

shiiet, fattar inte hur jag orkar leva. Har inte sovit mer än fem timmar sen slutet av förra veckan någon gång, äter inte ordentligt och dagarna (+++nätterna) består för mesta dels av plugg.

Sms lyfter upp vardagen :*

Hade prov idag, ett stoort ett och jag var klar sist ._. Men i alla fall så gick det faktiskt bra, tror jag :D Så nu är det bara att börja plugga till nästa prov.

Hade kjol (!!) idag på kören, det var finfint!

Mafia Wars på facebook, jag är beroende! haha.

Ser framemot morgondagen då jag slutar två timmar tidigare än vad jag borde och så blir det feestilifeest på kvällen och så Kommer jag träffa Oliver kanske, som kommer vara as packad! :o mysigt :* <3

Nattinatti.

U n d e r b a r och H ä n d e l s e r i k dag! :D <3

Wow, en sådan händelserik dag!

Igår somnade jag vid tvn och vaknade framåt halv fyra tiden, jag blev arg på mig själv för att jag somnat och så började jag plugga. Vid halv sex tiden beslöt jag mig för att sova den timman som var kvar innan jag skulle upp igen. Solen hade redan börjat gå upp och fåglarnas dag hade redan börjat.

Jag vaknade till ett gulligt sms, oj en sådan bra start på dagen! Och när jag vaknade hade jag även huvudvärk, började plugga och pluggade fram till tio tiden då jag och mor åkte iväg och tog Gardasil spruta nr 2. Den gjorde ont, kändes som om hela armen skulle falla av.
Sen bar det av hemåt, plugg, gick till skolan en sväng. Men folket var på teater, huvudvärken kom tillbaka så jag gick hem igen. Pluggade, och sen gick jag på styrelsemöte, trots att det kändes som jag skulle tuppa av när som.
Mötet var längre än vad jag trodde men det var ändå bra grejer som kom till beslut.

Sen, gissa vad?, pluggade jag åter igen.

Jag var nervös för det som skulle ske härnäst. Syndundersökning. Glasögon it is! Tog hem bågar och testa, har redan bestämt mig för ett par :) <3

Sen blev det årets första mjukglass! :D wow, gottgott, tack mamma och Anton!

Plugg, telefonen, plugg, tvn och nu sitter jag här igen och p l u g g a r. Det börjar ju bli ganska tjatigt nu, men det är det som mina dagar för mesta dels består utav nu.
Sen, sms muntrar upp. Speciellt från en särskild person <3

En Underbar dag! tänkte gå och lägga mig nu så jag orkar upp tidigt imorgon :)
pussa.

Fortsatta tankar på äldre inlägg

I äldre inlägg har jag skrivit om hur lång tid det ska ta efter man avslutat med ett ex innan man "får" hitta en annan.
Jag har tänkt att jag är inte som alla andra och dömer. Men idag när jag hörde om en, som jag inte känner så väl, att hon efter ett långt förhållande nu efter två månader har en annan på g. Min första tanke var ju just den att "oj, har hon redan en? Klara hon sig inte ensam eller?" Efteråt när jag kom på att jag just hade tänkt den tanken som jag är så trött att alla andra tänker tänkte jag om.
Det är så inmatat i våra huvuden, som så mycket annat. Man behöver jobba med sig själv, jag gör det redan. Men man kan ju inte få alla andra att göra det, om de inte vill. Och det känns som det är väldigt få i min ålder som vill lägga tid på det.

Och en annan grej jag tänkt vidare på är också ett gammalt inlägg, det om att man ska våga.
Jag ser mig själv som blyg, vissa grejer tycker jag är jätte svårt. Som att stå inför en grupp människor och prata. Även fast jag gjort det många gånger, flera 100, så känner jag en viss ångest när jag ska göra det.
Men jag började med att tänka, vad är det värsta som ska hända? Att jag ska stamma, bli röd i ansiktet och bara få godkänt på det? Att bli retad i tre år framöver om att jag blir så röd?
Det är ju inte så farligt, om man jämför med annat. Svältande barnen i Afrike till exempel. Det är bara ilandsproblem, och det måste man ju självklart få ha och det är problem det med ju, viktiga problem.
Men nu orkar jag inte med det längre. Jag orkar inte vara rädd, få ångest och gå och jämra mig för saker ständigt. Så jag kanske fortfarande är rädd, men jag bryr mig inte om den känslan längre, inte lika mycket. Jag ser saker som jag varit/är rädd för som utmaningar som jag vill övervinna. Då blir det en kul grej, för mig i alla fall.
Och jag känner mig bara starkare och starkare, mitt självförtroende är på topp, och då är det ju inte bara rädslan man slipper, utan då blir ju så mycket mer roligare och lättare.

Men är det så, att man måste gå dessa steg? Att det ska gå så långt att man inte orkar vara rädd längre, för att man ska övervinna det?

Skoltrött, varför blir man det egentligen?

Jag har tänkt på en grej. Varför vill så många inte till skolan?

Jag kan känna mig urmesig men jag kan gå till mamma och gråta nu, när jag är 16 lika väl som att jag gjorde det när jag var 7 år.

Jag förstår dem som är mobbade, ska ha prov och inte har pluggat och sådana saker. Men alla vi andra som bara inte vill till skolan, vad är det med oss?

Är det det att vi är barn och "ska vara" rebeller och vill inte göra det som vi måste?
Det är ju inte bara i min ålder heller, utan även sådana i min brors ålder, 7 alltså.

Skoltrött, varför blir man det egentligen?

Våga, vad är det värsta som kan hända?

Våga!
Jag hatar att känna mig på, klängig. Det är en av de värsta känslorna jag vet. Men ändå har jag så svårt att låta bli. Jag är nog ganska klängig, tyvärr.

Jag har tänkt på en grej, om man inte vågar, hur kommer man någon vart då?
Jag börjar bli ganska trött på folk i mitt umgänge, andra också, om de till exempel ser en kille som de "lätt skulle kunna bli tillsammans med" och inte vågar gör något. Vad är det värsta som kan hända tänker jag. Han blir ju bara glad över att någon tycker han är söt, eller vad det nu är då, så då har man ju 'gjort någons dag'. Och det är ju toppen, eller hur ?

Sen om han kanske skulle skratta, ge värsta dissen, att man själv skulle ramla eller ha en snorkråka som syns. Så egentligen, vad spelar det för roll? Kanske en aning pinsamt at the moment, men det bestämmer man ju själv om man ska låta det trycka ner en. För vad spelar det för roll? Det kommer vara glömt ett tag efter, det som jag kanske klantar mig med nu kommer antingen vara glömt eller en grej jag skrattar åt när jag är äldre. Detta gäller ju självfallet inte bara inom ämnet killar, eller partners, men om man tar det som exempel. Bara för att jag inte får den killen då kanske så kommer jag ju i framtiden att få en, förhoppningsvis.

Om man tänker på de svältande barnen i Afrika, då är ju det här I N G E N T I N G (!) om man skulle skämma ut sig lite.

Jag tycker att folk i Sverige är alldels för blyga, skämiga eller vad är det?, för sitt eget bästa!
Har det med självförtroende att göra? Måste man tro på sig själv för att våga? Vad jag vet, och har fått erfarenheter av från folk jag mött är det antingen det, att man har starkt självförtroende, eller helt tvärtom. Lågt, kasst självförtroende. Men man märker det, vilken typ som är vilken. Det är något som folket i Sverige inte heller har så gott om, starka självförtroende. Och hur kommer det sig egentligen? Media? Uppfostran?
Jag tycker att jag själv har starkt självförtroende, men ändå är det grejer som jag inte vågar, men jag får ju lika mycket media inmatad i huvudet som vilken annan i min ålder.
Sen har det ju med personlighet att göra också. Men det är så många, som velat våga, och det är så synd att de inte gör det.

Våga, livet blir så mycket lättare och roligare då!

Meningen med livet?

Vad är meningen med livet?
Jag är så trött på det, det snurrar i mitt huvud hela tiden och jag kommer ingen vart med det.

Finns det en mening? En speciell mening för alla? Det kan jag inte tro på, vi är 9 miljarder människor på jorden, finns det 1 speciell mening för var och en? Och vem är det i så fall som "ger ut dem"? Kan det vara vad som helst? Från att fixa billiga priser på mat till att låta barn i Afrika få leva?

Men det måste ändå finns något mer, så som vi lever nu kan det inte bara vara. Jag vill hålla på med något speciellt, vanligt är så tråkigt. Men allting finns ju redan, eller det klart det inte gör. Men. I så fall är det ju forskning eller typ uppfinnare man får bli. Jag skulle nog vilja åka ut i rymden , inte bara till månen, utan bort. Inte bara bort från Varberg utan bort från hela Jorden. Det skulle vara något.
Men då kommer det till det igen, allt är så begränsat. Pengar, betyg m.m. styr ju världen. Nu är ju turen för mig att jag har läshuvud, men samhället bygger ju på läshuvuden, för det mesta. Men som det är nu så orkar jag ju verkligen inte plugga. Det är dö keligt, jag vill bara inte. Och det kanske är en svacka just nu, men det är som att om man ska bli något stort så får man inte ha några svackor ens.

Jag får höra redan nu, till exempel med den här bloggen, tänk på vad du skriver för det fastna i cyberrymden och senare i livet kan folk leta rätt på det och använda mot dig. Jo, så är det väl. Men så då har jag press på mig redan nu, det jag gör nu påverkar mitt framtida liv. Klart det gör med alla olika vägar man väljer, men en sån grej, som att blogga, kan komma att avändas emot mig?

Voivoi, jag blir inte klok på denna världen.


Nu spårade det ut lite än från det ämnet jag började att skriva om, men men. Det ena leder till det andra.

Dragonball<3

Shit, vad jag älskar Dragonball! <3
Såg den på bio idag, med Sanna. Den var grym :) Fast det var grejer som var helt i skillnad från böckerna. Fast jag visste ju redan innan att den inte alls skulle komma i närheten av böckerna <3

Yrken, varför just jag?

Kom hem från ps Modevisning.
Shit alltså, drömmer man sig inte bort helt och hållet?
Man blir så glad och får upp ögonen för annat, men samtidigt mår man dåligt över samma sak. Kommer man att lyckas? Med det man verkligen vill? Och vad vill man, egentligen?

Jag har många drömmer, om helt olika saker. Vilken utav dem kommer att bli verklighet? Eller kommer något helt annat att bli verklighet, som jag inte ens har tänkt tanken på ännu?
Om jag nu skulle bestämma mig för vad jag vill hålla på med, varför skulle just jag lyckas? Jag av alla människor. Och det är ju konkerens inom vilket ämne som helst, speciellt för mig, jag vill inte bara lyckas. Jag vill vara bäst!

Tankarna är många, rädsla höjs. Betyg och annan press.

fan med.

Jag vet inte hur många gånger jag har börjat skriva något och sen "suddat" ut det.

Det skulle så lätt bli missförstånd. Och det är verkligen svårt, tycker jag, att få fram sin mening och så att den blir rätt tolkad utav alla som läser.
Det vet man ju hur mycket saker kan misstolkas, speciellt över datorn, mobil osv. Jag tänket ofta tonlägen när jag skriver, men det kommer ju inte alls fram. Bara "Vad gör du?" kan ju tolkas på tiotals olika vis. Därför är det ju så viktigt att man lär sig språket att få fram ens ord utan att man ser eller hör varandra.

Do it!

bara de som umgås med mig kanske kan läsa det och samtidigt höra mitt egna lilla sätt att säga det på. Det kan jag aldrig få fram till de jag aldrig träffat.
Jobbigtjobbigt.

Idag tog jag tåget efter skolan till mormor och morfar och så åkte vi och köpte tyg till två kjolar <3

På tåget började jag tänka på alla de roller vi går in i. Jag pratade med min lärare om det för ett tag sen, eftersom det ingår i våra ämnen. Jag frågade om det verkligen var bra, att man gick in i olika roller. Hon sa att det skulle vara så, och att det var bra, för man kan ju inte vara samma person hemma som man är i skolan menade hon.
Men, det kan man väl ?

Det jag undrar då är ju, vem är man ? Är man både och ? En person som klyver sig, en person i skolan och en i hemmet, en med vänner, en med pojk/flickvännen osvosv.

Frågan är, ska det vara så ?

Jag har sjukt jätte ont i mina axlar, inte alls på humör för plugg nu, dessutom lockar tvn.
DILEMMA så det skriker om det!

Jag fattar inte riktigt.


alltså, om jag är t.ex. vän med.. Carl-Johan vi säger Carl-Johan, eller vän och vän men om jag skulle följa hans blogg och så går ''någon'' in och kollar hans blogg så ser ''någon'' att jag också följer hans blogg och då kanske ''någon'' vill gå in på min blogg, men så kan ''någon'' inte det, för att ja. då är det nåt där som är fel som inte fattar vad.

typ, hjälp ?
uschusch :(

Nästa tack!

Sitter här nu och pluggar och tankarna flyger iväg, var tvungen att grabba datorn fort och skriva ner tankarna innan de försvinner lika fort som de kom.

När man avslutat en relation (kärleksrelation) med en annan person, hur lång tid ''bör'' man vänta innan man kan gå in, eller ''testa'' en annan, flörta osv.
Rykten sprids så fort, det är som viskningsleken, meningarna görs om mer och mer varje person det hamnar hos. Och alla har ju en stämpel, eller delas in i kategori, vare sig man vill eller inte. Hur gör man för att komma ur en sån?
Jag vet att man inte ska bry sig och blabla, men det gör man, jag i alla fall till en viss gräns. Jag låter det inte begränsa mitt liv men ändå finns det med.

Det kom upp som en diskussion igår på festen. Det beror på hur länge man varit ihop sa en. Och hur bra relationen var sa en annan. Visst visst det är sant, men det vet ju oftast inte alla andra hur bra eller dålig relationen vart och i en brake up sägs det ju olika saker så det blir mitt ord mot hans.
En annan sa att det bestämmer man själv. Och det är ju, helt rätt.

Men, då kommer det till detta, igen. Om man varit ihop med en i exempelvis fyra månader och sen efter två veckor ''bestämmer träff'' med en annan blir det tankar i folks huvuden. man drar, utan en större fakta förhastade slutsatser och det är så fel men man gör det, om det mesta. Även om det är omedvetet, även jag ryggar tillbaka, wow det var ju lite fort hon/han var väl inte så kär i exet om man redan hittat en ny osvosv. Men jag vet ju inte om andras relationer, hur det varit eller är.

Det viktigast är ju det, att man vet inte när kärleken kommer. Det kan ju komma jätte fort efter ett slut med en annan men det kan ju också ta år till det att man blir kär.


Detta skrev jag som hastigast, för att rensa tankarna och jag är väl medveten om att det finns olika tankar, kring allt, som det ska tas om hänsyn till.

Man ska inte bry sig alltför mycket om vad andra tycker men jag känner, alltför många som gör det.

pussa.

Sitter nu och dricker te, vanilj för tillfället.
Jag har ont lite här och där i kroppen, ryggen, axlar. Har även massa blåmärken på mina ben och så trampa jag på en spik igår så min fot är öm. Men det var ändå en dag som får tio av tio igår, fixade i trädgården, övningskörde och sen var det fest.

Måste plugga idag vilket jag egentligen har planerat att göra varje dag på lovet men som inte blivit av, ser verkligen inte framemot pluggandet och definitivt inte att gå till skolan imorgon.

Det är så mycket press, från alla håll. Jag gillar det inte.

17 april 2009, toppendag!

Jag gick och la mig vid 03.00-03.30 tiden i natt och gick upp vid sex tiden, tungt! Skulle med tåget vid sju så gick hemifrån tiidigt. Solen gick upp när jag gick ner, det värmde skönt i ryggen.
Han i tåget som kollar biljetterna, har för tillfället glömt bort vad det heter, men han var så charmig.

Kom fram till mormor och morfar och det var super härligt hela dagen med massor av prat, mys, sol och godheter.
På vägen hem tänkte jag på allt det jag skulle kunna ta upp, här, och så mycket som jag alltid tänker på. Från ilands problem till allvarligare, världsproblem. Citat, jag älskar citat.

Numera kan man ju prata i mobil, men inte i mobilen, man har hörlurar, när jag idag satt och väntade på tåget så gick det en man förbi mig och kollade mig i ögonen och sade 'Hej älskling' jag ryggade tillbaka och fick gigantiska ögonen. Efter ett tag förstod jag att han hade sådana hörlurar som han pratade i.

Nej och nu ska jag dra ut och köpa glass med Anton och Eddie!

Starten!

Yees, nu tänkte jag att jag skulle försöka mig på det här med bloggandet, verkar ju.. skoj ^^

Varmt var det idag! Det är det jag inte gillar med våren att ibland är det kallt och då klär man på sig och sen nästa sekund är det kallt, och då har man ju en hel del kläder med sig. s u c k.
Haft en kul dag i alla fall, vart i stan och så kanske jag tar en promenix med Isak sen. Försökte göra en omelett innan, blev helt bränd ._. stackarsstackarsmigmig.