Just det ja, vad hände sen då? Det bar av till Mariedal, min praktikplats där vi skulle ute i skogen och hälsa på trollet Trulle som barnen besöker varannan torsdag. Vi gick och gick, pratade om träden, kottar (nej inte mig, jag är Kotte), ditten och datten och så plötsligt ser vi ett tält gömt bakom några granar, hm, det där vågade vi i alla fall inte gå på upptäcktsresa till så vi gick vidare till Trulles gran. Väl där vart det picknick och lite stohej, vi såg polisen också, som knackade på på tältets port. När det sedan bar iväg tillbaka till skolan skulle läraren Lisa snyggt försöka smyga tillbaka och hämta Trulle, som barnen hade bestämt att han ville stanna kvar i sitt träd, vilket inte Lisa tyckte att han kunde göra. Detta gick inte så bra, så jag fick slutföra det uppdraget, vilket inte heller gick så bra.
För barnen, tro det eller ej, är kortare än jag och hade krupit ganska långt in under granens stora (!!) grenar, och när jag då skulle gå in dit var det som i garderoben i Narnia, det tog ju aldrig slut. Så jag fick tag på Trulle och kröp ut igen, jag reste mig och borstade av mig alla kottar, barr, smuts och vad nu som kunnat hängt efter mig. Jag höjer blicken och ser att det är två unga damer (en i min ålder med sin mor, antar jag i alla fall att det var), med sin två hundar som stannat och bara tittar på mig. Samtidigt hör jag hur polisen fortfarande springer omkring i buskarna, de unga damerna tittar på och sen på tältet, sen på mig som just konstigt nog krupit ut från en gran med ett antal små graffs i håret. Jag förstår deras reaktion. Jag gjorde något konstigt ljud, 'hööö' och visade upp Trulle, de vände sig om, och gick vidare.
Pyttsan.
ﻉ√٥ﺎ
Linnea
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar