lördag 29 maj 2010

Jag är en kvinna, inte handikappad

Killar är fan otroliga.
Jag tror att de bara försöker vara gulliga när de säger saker som 'jag kan ta hand om dig'.. grejen är att de antagligen inte känner mig så väl än att de vet att inte går i dem genusspåren och att jag behöver bli omhändertagen på det sätt dem antyder.

För några år sen hade jag och en grabb som stod mig nära små gnabbat lite, han tyckte att det var coolt att killar slogs. Så, vi var redan lite små sura på varandra, eller jag var det på honom i alla fall. Sen tror jag att han vill lätta upp stämningen lite, vi skulle ändå gå från stan till håsten, jag hade cykel men det hade ju inte han, och skjutsa ville jag inte på min fina cykel. Så, efter en tyst stund frågar han mig 'ska jag hjälpa dig med cykeln? Jag kan ta den åt dig om du vill'. Jag såg inte detta som en gullig gest, utan mer, vadå, varför skulle inte jag kunna ta hand om min egen cykel? Så jag sa, väldigt tydligt och med en aning höjd röst 'jag är en kvinna, inte handikappad!'... nu skrattar jag åt det, han är nog bara rädd för kvinnor, eller mig.

I alla fall, igår kväll var jag på fest, självklart var det grabbar där. Jag fick många fina kommentarer och sms, fast jag visade tydligt att jag hade pojkvän, vissa blev riktigt avvisspade, men fortsatte ändå.
Idag, så skrev dem igen, bara för att vara gulliga, 'du kan väl komma hit på fest ikväll? så kan jag ta hand om dig' .. jag blir inte glad över det där. En annan kille sa att 'en så vacker kvinna borde inte smutsa ner sina händer med någonting, jag kan ta hand om dig' .... ÅHHHHHHHHHH jag blir galen! Den sist nämnda fick faktiskt klart för sig att jag är en kvinna och inte handikappad. Och ändå fortsatte han hålla på? Nu svarar jag inte längre på honom.

Pojkar är ett slag för sig själv alltså.


ﻉ√٥ﺎ
Linnea

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar