Småsaker som förgyller vardagen

Igår när jag kom hem, så bläddra jag igenom tv kanalerna och såg att Star Wars gick, så sex and the city fick vänta, det blev Star Wars med familjen och bus med lillebror.

Jag har tänkt på vad mycket ett sms kan göra (likaväl som bara en kommentar, en mening kan göra). Igår fick jag ett sms som stannade min värld, inte på ett positivt sätt, utan negativt. Det började med en anklagelse. Likaväl, tvärtom, när jag får ett sms som piggar upp, bara ett 'jag saknar dig'. Samma sak med kommentar, vad de sätter sig, att mina chefer är nöjda med mig, går jag och tänker på lite hela tiden, och självklart, det andra hållet också, kommentarer som inte är så trevliga, snurrar runt i huvudet lika mycket, om inte mer. Och är inte det konstigt? Att man inte kan leva på det positiva? Utan att det negativa snurrar lika mycket. Sen beror det ju på vad det är som blir sagt och utav vem, om min faster snäser till med att det inte var så snyggt att ha just det linnet till just de byxorna, eller om pojkvännen säger något, så är det ändå olika vad man tar åt sig utav.
Så det kanske man ska tänka på själv också, att tänka på vad man säger, inte vräka ur sig, även om det är ett skämt kan det få den andra att tänka, eller den andra kanske inte ens förstår att det var ett skämt, eller tar det seriöst ändå. Och att, göra små saker som förgyller vardagen, att bara skicka iväg det där smset, eller påpeka en fin tröja. Jag har märkt på mig själv, att ofta tänker jag komplimanger 'åh, vad fin frisyr hon hade idag' men det 'blir inte av' att jag säger det. Och, det ska man ju bara säga!
Sen får det inte bli till överdrift att man ger alla komplimanger för allting, den typen har man ju också stött på, och det hela blir inte trovärdigt.

Jaja, morgonfunderingar, frukost nu?