Singellivet

Jag har funderat på en grej. I min ålder så är det väldigt mycket (om inte allt) som kretsar kring det andra könet, att bli ihop med någon, stadigt förhållande eller 'få till det för kvällen'. Men, vad jag lagt märke till, att de som strävar efter ett förhållande, när de väl har det, och efter ett tag när förhållandet blir så himla bekvämt så blir det, tråkigt kanske är fel ord, men något åt det hållet. Och då är det många som saknar singellivet. Är det det att man inte kan festa med sin partner? Eller är det just det som är singellivet att vara ute på en krog och se alla blickar och det där sökandet som hela tiden strömmar genom rummet av tjejer och killar som vill hitta någon att prata med, eller göra något annat med. Eller är det bara det att det är skönt att vara lite 'fri'? Men måste det inkluderar något med det motsatta könet för att vara fri? Att släppa alla hämningar. I vilket fall, så verkar i alla fall de jag umgås med förstå allvaret och tycka att det är hur skönt som helst att tillslut komma hem efter en utekväll, och krypa upp i armarna på sin partner, och bara ta det lugnt, eller, tråkigt om man nu vill använda det ordvalet.

Fick inte riktigt utveckla dessa tankarna, men, jag tror ni förstår ungefär vad jag menar. Nu fick jag i alla fall bråttom iväg, vi hörs!