Krav

Idag har jag varit i Halmstad, (SM vecka) och kollat på dragkamp, det var, intressant. Kvällens planer blev inställda, så jag antar att det blir rätt lugnt. Den kommande veckan blir det en hel del jobb, så jag kanske får passa på att vila upp mig. Men, om jag känner mig själv så kommer det sluta med att när jag väl kommer hem kommer jag ta fram min mac och kolla runt på alla sidor och sen kommer jag att titta på sex and the city till långt in på natten. Sen kommer jag tvinga mig själv att somna innan väckarklockan ringer.

Jag har tänkt på en sak. Beroende på vilken ålder man är i så får man olika frågor. För att vi (människor? svenskar? nordbor? européer? västvärlden?) måste placera in olika människor i olika fack, så att vi har koll på läget. I Indien, eller i Asien och i Afrika så är ofta den första frågan man får vilken tro man har (kristen osv) medan vi ofta vill ha reda på ålder och yrke. Men i alla fall, när jag var 15 så var det frågor kring konfirmation, när jag var 16-17 så var det mest om gymnasiet, vilken linje man gick, om man trivdes osv. 17-18 så är det körkort som gäller, och för min del som gick ut ett år tidigare än alla andra, jobb, framtidsdrömmer, plugga vidare. På sommarlov har jag alltid fått frågan om jag har sommarjobb. Och, när jag väl har sommarjobb, eller visste vad jag skulle gå för linje, då var det väl lugnt, fast det var lite tjatigt, men nu, när jag inte vet vad jag ska plugga vidare till eller när jag inte har tagit tag i körkortet, eller inte har några direkta planer på att flytta hemifrån (riktigt än), så blir jag bara ännu mera stressad och känner mig riktigt dålig till och med, när jag inte har ett svar, eller när jag svarar 'nej jag har inte körkort' och jag får den blicken som svar 'varför inte? du är ju 18? dags att börja? lat ungdom?'. Och det kanske jag är, en lat ungdom. Men det känns för tillfället att jag prioriterar annat.
Och man blir ju ändå aldrig nöjd, eller? Inte jag i alla fall. När jag på senaste tiden har varit duktig och börjat träna (för det ska man ju visst också göra) så är jag inte nöjd med att jag uppfyllt det kravet, utan då är det bara att börja på nästa.

Man kanske ska, som alla andra säger, strunta i alla krav och vad alla andra tycker? Vad vet jag. Om någon vet hur man gör så snälla, berätta.