Skratta åt gångna skönhetsidealen

Jag har tänkt vidare lite på det jag skrev igår, om debatten med skönhetsideal.
Det fick mig att tänka på 1700-talet, då både män och kvinnor sminkade sig med ett vitt puder, för det var så man skulle se ut då. Det man inte visste då, var att sminket innehöll arsenik, som var riktigt farligt för huden. Huden flagnade bort.
Och det är faktiskt en stark likhet med botox. Det är skönhetsidealet nu, som vi inte vet konsekvenserna till. Vi vet inte hur det kommer se ut eller blir när man har använt sig av det i 20 år, eller hur det ser ut när man är 80 år! Och jag läste att det var en tant som hade förstorat sina bröst i unga dagar och som nu när hon var gammal såg jätte dum ut. Allting annat i kroppen börjar 'skrynkla ihop' och brösten är jätte släta och utstående.. det låter ju inte snyggt i alla fall.

Så som vi idag skrattar till hur våra föräldrar klädde sig eller hade för frisyrer när de var unga, eller att vi tänker på dem på 1700-talet, visste de inte bättre? Så kommer framtiden att skratta eller tänka åt oss. Botox och skönhetsoperationer är skönhetsidealet nu, vilket jag tror och hoppas att det går över, i alla fall om, 100 år.

Lite morgonfunderingar bara.
Nu ska jag göra mig i ordning för att möta Frida och gå till klassföreståndaren och fika!