Det som muntrar upp

Jag är trött, såååå trött på allt.
Jag börjar ju se ett slut, nästa vecka är den sista riktiga, hela veckan, sen är det bara i princip måndagen och tisdagen veckan efter som är skoldagar.
Men jag kan ändå inte riktigt se fram emot det, när varenda dag är en sådan pärs att gå igenom.
Men jag får se fram emot de små sakerna, som gör allting värt vardagen. Så som att åka upp till mormor och morfar och testa balklänningen, eller att shoppa, eller att åka till Håkan, eller mysa med Lilleman och resten av familjen, eller uppiggande sms med Frida, eller fika med Carro, eller ett Grey's anatomy avsnitt.. Det får mig att tänka på annat, eller snarare, det får mig att inte tänka på det jag inte vill tänka på .. konstig mening? Jag tror min poäng kom fram ändå.