Igår när jag skulle möta upp Olivia för en promenix i påskbergsskogen stötte jag på något märkligt. Det var ett spår, spik spår. En spik, jag gick två-tre meter, en spik till, och så fortsatte det. Det måste ju leda till en byggare, en snygg byggare, bergis! tänkte ju jag. Jag var väldigt nära att falla för frestelsen och följa spåret, att möta upp Olivia försvann ju helt ur tankarna. Men sen slog det ju mig, att jag har min alldeles egna snygga byggare på Barnabro (jag uttalar det barna-bro, men den snygga byggare säger något jätte konstigt, det kan jag varken skriva eller uttala), så jag behöver ju inte denna snygga byggaren som spåret leder till. Jag mötte upp Olivia och det blev en timmes promenad, göttans!
ﻉ√٥ﺎ
Linnea
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar