Jag ryser, det var länge sen jag kände den känslan. Benen nästan viker sig, mitt huvud snurrar och jag vet inte vad jag vill. Hela min kropp är svag, mitt hjärta är i underläge och min hjärna äger världen, tja, min kropp i alla fall. Jag känner en oerhörd kontroll, något som endast jag kan kontrollera, och även fast det inte är bra, är det en skön känsla som, just i detta fall, var mer än ett år sedan jag kände.
Men sedan försvann det, och det var nog lika bra det, för det får inte hända igen.
ﻉ√٥ﺎ
Linnea
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar