Ge upp!

Vad gör man om den andra inte vill?

Jag kan inte ge upp, jag kan inte ge upp förens jag själv känner att jag gett allt. Vad det än gäller. Även fast nära och kära säger att jag gjort det, om inte jag känner att det uppfyllts, att det verklingen inte finns något mer för mig att göra så kan jag inte gå vidare helhjärtat. I så fall fastnar jag i det och fortsätter tänka, jag kunde gjort mer, si eller så. Och det orkar man ju inte hur länge som helst, inte jag i alla fall.

Det kanske vore bäst för mig i många fall att bara gå vidare. Jag orkar inte kämpa, varför kan inget gå lätt?
Jämfört med andra går det så himla lätt för mig hela tiden.
Men i vissa andra saker funkar det bara inte.

Den materiella världen gör det inte bättre. Datorn, mobilen. Det får mig att kolla ännu mer, att vara ännu mer uppdaterad om allting.
Jag blir bara besviken om jag inte fått något sms, om ingen har ringt eller om inte någon kommenterat min status på facebook eller en bild på bilddagboken. Men ändå är jag så beroende och kollar dagligen.

J*vla ilandsproblem, tänker jag samtidigt.
Stötte på min granne häromdagen, han frågade hur det gick med 'killen'. Hah, den killen jag hade för några månader sen? Nej, han finns inte längre. Jobbigt svarade han. Jo, väldigt men känns som ett ilandsproblem bara. Ja! äntligen en ungdom som märker, det är ju det.

Ja, men samtidigt. Problem som problem, right?

"Lev inte i det förflutna, tänk inte på framtiden, lev i nuet"

Bara just nu orkar jag inte med dig.

Mitt förflutna påverkar nuet. "Lev inte i det förflutna, tänk inte på framtiden, lev i nuet" sägs det ju. Men det enda jag gör är att tänka på framtiden, vad jag vill göra med livet. Och så tänker jag på det förflutna, hur det påverkar mig idag, och i framtiden. Det finns saker jag hade velat göra annorlunda. Men det finns även saker som var jobbiga som jag gjorde på rätt sätt som jag inte ångrar nu. Men dem sakerna, som påverkar mitt nu till det negativa tänker jag dagligen på att jag bara skulle vilja åka tillbaka i tiden och ändra. Man lär sig alltid något, upplevelser hit och dit. Visst, så är det. Men det är svårt.

Detta året har inte varit så jätte bra, faktiskt.
Jag vill berätta, men jag kan inte. Jag vet inte hur jag ska göra det. Med just detta problemet som jag syftar på nu, skulle jag ju bara vilja ta tag i person och öppna mig helt, och även om du inte kommer att vara kvar efteråt kommer jag veta att jag gav allt.
Men nu är du inte här. Nu när jag skulle behöva dig, när jag önskar att du var här. Att bara få öppna mitt hjärta och att ha någon att krama.
Jag tänker på dig dagligen, fast jag vill glömma dig. Eller jag vill inte, jag bara borde glömma dig. Och det vore ju bäst.
När jag tänker orden jag älskar dig bubbla inom mig blir jag bara rädd. Jag vet ju inte vad äkta kärlek är, jag har inte upplevt det.
Men jag vill ha dig här, nu.

irl, liksom.

folk som säger att de bryr sig

alltså fyfan vad trött jag blir på det.
folk som säger att de bryr sig men som fan bara pratar om sig själva eller inte alls verkar bry sig. " det löser sig" är inget bra svar, jag tror inte någon gillar att höra det. det är gojja, som oftast är sant, men som ingen orkar höra längre.

Folk som antagligen inte känner en, fast man är med dem varje dag, en gång i veckan eller vad det är. De ska väl kunna tyda mig? Man är ju olika vilket humör man är på.

jag är så jätte trött på all BULLSHIT!

PIGGA UPP MIG!! jag mår skit.

och det blir ju inte bättre av att jag dagligen får träffa folk jag inte orkar med. Ibland vill man bara iväg, men då kommer den känslan hur liten man egentligen är. Vart fan ska man ta vägen ?

Tiiden

Klockan börjar närma sig halv fem, kanske till och med är det när jag skrivit klart.

Helt OK dag. Sitter nu och skriver ett engelska arbete, fattar inte hur jag orkar egentligen.
Jag ska gå upp runt klockan sju, haha.

Jag tycker det är så mycket som är tråkigt nu för tiden. Vanliga grejer som jag bara inte vill göra. Jag tycker det är tråkigt att sova. Hallå? vad är det för något egentligen.

Men jag tycker tiden går fört fort, allt för jätt fort. Och det skrämer mig. Alldeles nyss var ju klockan bara åtta och jag satt med familjen och kolla på Robinson. Bara vips så har åtta timmar gått, och vad har jag gjort? Kollat två filmer och verkligen degat framför datorn. Hur kul är det då? Jag vill att det ska hända något.
Hur ska man hinna med allt man vill göra? Jag tycker det var nyligen som jag fyllde 16, och det är fem månader sen nu. Vad har jag tillbringat mitt liv, andras liv och världen på dessa fem månader?

Tiden går för fort, så även fast det bara är fyra timmar framför datorn så blir det några timmar mer av livet.
Jag är typ stressad, av livet, av att leva.




The clock is ticking, the time is passing me by
(dead by april, stronger)

._.

Jag är fruktansvärt trött och har jätte huvudvärk. Inte kul! klockan är halv sju och jag vill bara sova.

drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te, drick te.. drick teeeeeeeeeeeee.

ska sova nu, i en timme ellr något och sen ska jag banne mig gå ut och röra på kroppen.
smsa gärna.
pussa.

2 dagar

Oj, vad dålig jag känner mig sominte skrivit på två dagar.

Valborg, tja. Det var inte vidare kul faktiskt. haha, jag kände mig blyg för första gången på typ ett halvår och tankarna kring "Våga" (äldre inlägg) glömde jag helt bort. Ja se hur det kan gå.

Att det ska vara så svårt, jag tänker igenom samma grej hundra gånger, vad ska jag säga? När jag ska träffa en "förbereder" jag mig med vad jag kan ta upp som samtlasämne.
Inte till vilken person som helst alltså, nya. Även fast men pratat med dem hur länge som helst, över telefon eller internet så blir det, självklart, en helt annan sak att ses irl.

Fredagen vaknade jag klockan ett. Herrej*vlar. usch, jag hatar att vakna sent. jag mådde så dåligt hela dagen och det blev inte bättre på kvällen precis.

Jag vet inte, hur länge ska man vika sig för någon annan?

Jag åkte i alla fall på utflykt med med familjen(-syster) och pappa paddla kajak, bestämt att jag också ska göra det nu. haha :D sen blev det en sväng till mormor och morfar, mysigt var det!
och sen blev det hem.. tyvärr. och jag tog en promenad med syster. eller hon gick, jag jogga.

Idag, grillning och andra planer, om det nu blir av, men jag hoppas ju :) annars blir det typ, plugg.

Jag har haft en sådan fruktansvärd huvudvärk denna veckan, speciellt de senaste dagarna. Hahah, alldeles nyss blev jag tvärförbannad (syster) så jag slog näven i dörren, utan att alls tänka på att det är jag som får ont, inte dörren ._.

Dead by april lyssnar jag på dygnet runt, de är b ä s t.

pussas <3