Yeahyeah, vem ska man prata med?

Jag fattar inte att man låter sig någon sätta sig över en.
Jag fattar inte hur en av dem som ska föreställa en av mina närmaste, är en av de som får mig att må som sämst. Fast det kanske är ju därför, för att vi borde vara så nära, och är ibland, som det är hon som sårar mest.

När och var och med vem ska man prata av sig med? Kurator vill jag inte, det är ju inte problem.. fast man måste ju inte ha ett problem. Alltså.. nej. Och jag skulle ändå inte kunna säga allt till en kurator. Fast det kanske är då jag skulle behöva det? Det är något med mig, jag kan inte snacka skit om någon som står mig nära. Och det är ju inte skitsnack, det är ju hur jag upplever henne/honom. Hm.

Fast jag har ju människor jag kan prata med. Det hänger ju på mig, och inte på dem. Den skuldkänslan jag fick när jag sa minsta lilla som inte ens var något elakt men kanske om man tänkte så eller vände det så så skulle man kunna tolka det si, eller kanske så och få det till något negativt. Oj, vad jag mådde dåligt. Det gör jag fortfarande, men det gör jag inte längre.

Jag skulle aldrig kunna säga något ont om någon, som jag bryr mig om.

All I know is that you're so nice,
You're the nicest thing I've seen.

I wish I was your favorite girl,
I wish my smile was your favorite kind of smile
I wish the way that I dressed was your favourite kind of style.

I wish you couldn't figure me out,
But you always wanted know what I was about.
I wish you'd hold my hand when I was upset,

Basically, I wish that you loved me,
I wish that you needed me,
I wish that you knew when I said two sugars, actually I meant three.

I wish that without me your heart would break,
I wish that without me you'd be spending the rest of your nights awake.
I wish that without me you couldn't eat.

Look all I know is that you're the nicest thing I've ever seen.


Detta är ju egentligen en kärlekssång, mellan en pojke och en flicka. Men jag tror nu förstår poängen ändå.



Nu ska jag ut och gå med bästaste Ida, som funnits där i alla år (sen 4an) <3

Kvällen 3 okt

Sitter i köket med mor och far, lyssnar på gamla godingar och väntar på att laxen ska bli klar. Voivoi, kan det bli bättre?
Senare blir det tv-mys-kväll och brasa <3

2 oktober

Jag vill sova, men har inte tid för det. Måste försöka sova lite innan ikväll då det är super-mys-kväll med brudarna Tess, Clara och Ebba. Annars kommer jag somna först av alla, inte skoj.
pusshejdå.

Tacksam för kunskap

Jag har varit ganska trött på skolan den senaste veckan. För två veckor sen älskade jag den.
När jag älskade skolan så gjorde jag bra ifrån mig. Nu när jag är less på skolan och får tillbaka proven och läxor från två veckor sen och ser hur bra resultat det blev så blir jag genast mycket gladare och piggare.
Så nu tycker jag om skolan jätte mycket igen, och jag längtar efter läxor.

Idag fick jag nämligen tillbaka företagsekonomi provet, jag fick MVG, alla rätt! Åh så stolt jag var.

Jag blir så trött på människor som håller på, 'äsch jag orkar inte', skämtar om 'kan vi inte ha rast istället' och 'varför lär vi oss det här? jag kommer ju aldrig ha nytta av det här'. Men jo! Även om man har bestämt sig för ett yrka nu kan det ändras, eller vi kan komma in på helt andra saker i livet, som vi inte ens vill hålla på med. Det kan vara på vilket sätt som helst som man använder det. Och även om man inte gör det så tycker jag i alla fall att det är skönt att veta, att ha kunskap. Att kunna säga till i en diskussion, 'så här är det!' eller 'detta har jag hört!' Varför ska folk vara så negativa till att lära sig? Det är ju underbar sak att vi för det första är varelser som kan lära oss och sen det att vi får lära oss. Att vi inte lever i ett annat land där det inte ens finns skolor. Att samhället ger oss det, och gratis! Wow.
Jag gillar att lära mig.

Och som min pappa alltid sagt, Kunskap är makt, och det stämmer.